När man fifflar med priserna

En Rolls Royce kostar mer än en Volkswagen. Och priset påverkar efterfrågan. Om vi antar att båda bilarna får samma pris skulle förmodligen fler välja Rolls Royce än Volkswagen.

Relation mellan pris och efterfrågan är en huvudfaktor i teorin för människans ekonomiska beteende. Här ligger till exempel förklaringen till att den svenska konfektionsindustrin blivit helt utslagen – konsumenterna köper de importerade kläder som är billigare. Vi har kvar bara några av Stenströms skjortor.

Bortåt en tredjedel av ungdomarna är arbetslösa. Många hänger kvar på högskolan för att få studiestöd. Många varken studerar eller arbetar. Detta är vad jag förstår vårt allvarligaste problem. Internationella studier visar att ju längre ungdomar står utanför arbetsmarknaden, desto svårare har de att få något jobb. Deras kunskaper rostar, de får inga nya, de lär sig inte kliva upp på morgonen, gå till en arbetsplats och ta emot instruktioner. Och i bidragslinjens Sverige förtidspensioneras ungdomar i förfärande takt.

Fackförbunden, som styr Sverige, har i drygt fyra decennier drivit jämlikhetspolitik. De har pressat upp de lägsta lönerna, och därmed gjort ungdomarna allt dyrare på arbetsmarknaden. Ovanpå detta har politikerna lagt allt högre löneskatter.

Och en tredjedel av alla ungdomar går utan arbete. Men LO:s avtalssekreterare och ord­förandena i alla LO-förbunden påstår i en artikel på SvD:s Brännpunkt (30/4) att lönenivån inte alls påverkar ungdomsarbetslösheten. De sätter alltså sin intellektuella heder i pant på att kostnaden inte påverkar efterfrågan, just på arbetsmarknaden. Om de har rätt faller grunden för de tre senaste hundra årens ekonomiska forskning. Och nästan alla mänskliga beteenden blir obegripliga.

Om de tror på vad de skriver är de obegåvade. Om de begriper vad de skriver är de ohederliga.

I en marknad har prismekanismen en oerhört viktig funktion. Priserna är ekonomins nervsystem: de informerar alla – företag, löntagare, politiker, konsumenter – om kostnader, och därmed om möjlighet att göra vinster och undvika förluster.

Viktigast är informationen om relativpriserna – det vill säga kostnader för personer och insatsvaror som kan vara utbytbara. Denna information styr resurs­användningen i ekonomin. Därmed är det viktigt att relativpriserna är korrekta så att de ger alla rätt information om faktiska kostnader och efterfrågan.

LO:s extrema utjämning av lönerna berövar lönebildningen dess funktion som informationssystem. Det förlorar alla på, kanske med undantag av dem som styr i LO.

Nils-Eric Sandberg är före detta ledarskribent i DN och publicist i filosofiska och ekonomiska ämnen.