Nyheter

Klarspråk om skatt

Det yttersta målet för all mänsklig verksamhet är att den ska utgöra underlag för beskattning.
Nyheter • Publicerad 7 oktober 2010

Så kan man sammanfatta grundtanken bakom det svenska skattesystemet.

Från 1971 höjde S-regeringen skatterna våldsamt. Både marginalskatterna och progressiviteten skärptes. Obs att de här begreppen har skilda betydelser. Marginal­skatt är skatten på en inkomstökning. Progressivitet är höjningen av marginalskatten när inkomsten ökar. När alla har samma marginalskatt är progressiviteten borta.

Efter 1971 var högsta marginalskatten 85 procent. Från 1971 höjdes också löneskatterna, som för desinformationens skull kallades arbetsgivaravgifter. De fördubblades på tre år. Skattechocken följdes av extrema löne­ökningar. Progressiviteten tvingade facken att kräva stora lönelyft för att medlemmarna skulle få en liten reallöneökning. Samtidigt höjdes inkomstberoende bidrag. Följden blev att även hushåll med låg inkomst fick en marginaleffekt på bortåt 80 procent. Det gav människor starka incitament att arbeta mindre, eller inte alls.

Detta bidrog till att tillväxten i ekonomin föll brant, från 4,6 procent som genomsnitt under sextiotalet till 1,2 procent under sjuttiotalet.

1990 fick vi skattereformen. De direkta skatterna sänktes, momsen höjdes och togs ut på bredare bas. Men snart började politikerna bryta sönder reformen: marginalskatten höjdes, momsen differentierades.

Nu behöver vi en ny skattereform som ger stabila skatteregler och lägre marginalskatter. Politikerna borde börja med att läsa boken ”Klarspråk om skatter” (SNS förlag) av Eva-Lena Ahlqvist. Hon är chef för ledaravdelningen på Dagens Industri. Hennes bok är en av de pedagogiskt skickligaste beskrivningarna av det svenska skattesystemet som jag läst. Och jag har läst många.

Eva Lena Ahlqvist visar att mycket av skatterna är dolda – det vill säga löneskatter och moms redovisas inte för skattebetalaren. Den löneskatt som kallas arbets­givaravgift är i många inkomstlägen högre än den direkta inkomstskatten. Och detta är ett demokratiskt problem. Hon visar mycket noga hur extremt komplicerat systemet blivit, genom kombinationen av skatte- och pensionsregler. Det är ett avsnitt som även den kunnige bör läsa långsamt. Och hon visar, vilket vi alla vet, hur marginalskatten hindrar arbete. Värnskatten ger tre promille av de totala skatteintäkterna men fungerar som en straffskatt på utbildning och extraarbete.

Vad jag vill tillägga är att dubbelbeskattningen av aktieutdelning och 3:12-reglerna bör avskaffas, så att företagaren som med egna pengar arbetar på en oviss marknad bör få en riskpremie i beskattningen.

I övrigt rekommenderar jag varmt Eva-Lena Ahlqvists bok till Anders Borg. Han behöver en intellektuell uppmuntran för att frigöra sig från det socialdemokratiska tänkandet om beskattningen.

Nils-Eric Sandberg är före, detta ledarskribent i DN och publicist i filosofiska och ekonomiska ämnen.

Mattias Karlsson
Nils-Eric Sandberg
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.