Ekonomi saknas på nya sedlar

De nya sedlarna har som motiv artister: Greta Garbo, Evert Taube, Birgit Nilsson, Ingmar Bergman. Astrid Lindgren är med, och Dag Hammarskjöld. Alla populära och kända personer för alla som inte läst historia.

Riksbanksfullmäktige har valt motiven. En av ledamöterna, Leif Pagrotsky, säger, enligt TT, att han som personlig favorit haft Ingemar Johansson, en man vars akademiska meriter består i att han reste runt i världen och slog människor på käften. För detta blev han mycket hedrad av landets sportjournalister.

Inget av motiven har någon koppling till historia eller naturvetenskap. Förståeligt – detta är ju svåra ämnen. Men någon sedel kunde kanske speglat något om ekonomi. Detta är ett ämne som Riksbanken enligt min mening bör ägna ett visst intresse.

Jag har två förslag på namn som borde varit med.

Först Johan August Gripenstedt. Han var organisatören bakom liberalismens genombrott i svensk ekonomi. Han kom in i riksdagen 1846 och var finansminister 1848–1865.

Vid 1800-talets mitt var Sverige fortfarande fast i en primitiv jordbruksekonomi. Industriell utveckling bromsades effektivt av skråsystemet, den tidens fackföreningar. Gripenstedt – en liberal finansminister, om man nu kan föreställa sig en sådan – startade en ekonomisk revolution. Mot mycket motstånd genomdrev han frihandel, med intellektuellt stöd av den franske ekonomen och skribenten Bastiat. 1846 hade skråsystemet begränsats. 1848 kom en lag om aktiebolag. 1864 fick vi näringsfrihetsförordningen, som definitivt knäckte skråsystemet och gav alla rätt att starta företag. Gripenstedt drev också igenom att Sverige började bygga järnvägar, finansierade med lån utomlands. De lånen betalade vi tillbaka i en bråkdel av det ursprungliga penningvärdet.

Nästa givna namn är Knut Wicksell, Sveriges internationellt mest kände nationalekonom. Lars Jonung, ekonomiprofessor från Lund, har två gånger argumenterat för Wicksells bild på sedlarna.

Wicksell fick efter mycket bråk sin professur i Lund 1901. Hans viktigaste bidrag till ekonomin ligger inom penningteorin. Han argumenterade tidigt för att Riksbanken skulle ha fast penningvärde som mål, och att vi skulle ha flytande växelkurs. Därmed var han 80 år före sin tid.

1908 dömdes han för hädelse till två månaders fängelse. Han avtjänade straffet på kronohäktet i Ystad. Det var bekvämt, han läste och skrev. Hans livskamrat Anna Bugge besökte honom ofta, med böcker han behövde, och vin till maten. Ty vin serverades inte till middagen på kronohäkten. Vilket är ett starkt skäl för att man ska undvika sådana inrättningar.

Nils-Eric Sandberg är före detta ledarskribent i DN och publicist i filosofiska och ekonomiska ämnen.