Är arbete en kostnad?

Det låter bra; många vill ju ha arbete för att få betalt, även om bidragssystemen tyder på att många också vill ha betalt utan besväret att arbeta. Högskatte- och bidragsstaten vilar på två grundsatser: Den som arbetar ska betala; den som inte arbetar ska ha betalt.

Begreppet ”skapa sysselsättning” är populärt, och därför ofta missvisande. Centerpartiet lovade i valrörelsen 1976 att ”skapa” 400 000 nya jobb. Året efter ökade arbetslösheten.

Sysselsättning är inte något som politikerna ska ”skapa”. Utan sysselsättning är en resurs som ska skapa produkter – det vill säga varor och tjänster. Men socialdemokratin och vänstern ser sysselsättning som en kostnad och vill därför ”satsa” mer pengar på nya jobb.

Finansdepartementet ses i debatten som ett ekonomiskt kontrollrum. Där finns knappar för sysselsättning, investeringar, priser, bostäder. Ministern ska styra ekonomin genom att trycka på knapparna. Det är den bilden som decennier av planekonomiskt tänkande gett. Med sina krav på att regeringen ska öka sysselsättningen är Håkan Juholt kvar i detta tänkande, i den mån han har tid för sådan verksamhet.

Ett problem är vårt beroende av omvärlden. Den svenska exporten motsvarar hälften av BNP. En svensk kontroll av sysselsättningen i exportindustrin förutsätter att vi kan kommendera kunder i omvärlden att köpa svenska produkter. Exakt hur gör vi det?

Regeringen har inga knappar att trycka på. Den kan bara analysera hindren för sysselsättning. Det är en arbetskrävande uppgift.

Vi har sedan 1970 en stigande fördyring av arbetskraften, främst genom arbetsgivaravgifter. LO:s ”solidariska lönepolitik” har drivit upp ingångslönerna. Följden har blivit att ungdomar och invandrare med oviss utbildning fått svårt att få arbete. Kombinationen av kollektivavtal och arbetsgivaravgifter gör det dyrt för företagen att anställa. Ungdomsarbetslösheten ligger nu på 25 procent. Och moderaterna har sagt att LO ska styra arbetsmarknaden med sina kollektivavtal.

Arbetsrätten gör det svårt att säga upp och därmed dyrt att anställa. Spanien har sedan Francotiden Europas strängaste arbetsrätt, och därmed högsta arbetslöshet – 22 procent bland vuxna, 46,2 procent bland ungdomar.

Svensk ekonomi domineras av ett tjugotal storföretag som arbetar i hård internationell konkurrens. De rationaliserar systematiskt och reducerar sysselsättningen – se till exempel Ericsson och Electrolux. Om fler ska få arbete måste vi få fler och mer expanderande småföretag. Men det förutsätter att skatten på dem inte som nu främst utformas som hinder för egenföretagaren att tjäna pengar. Sverige har Europas lägsta andel egenföretagare i arbetskraften. Ska de bli fler måste de få en riskpremie i beskattningen.

Nils-Eric Sandberg är före detta ledarskribent i DN och publicist i filosofiska och ekonomiska ämnen.