VM-profil: Sven-Göran Eriksson
Det är den sistnämnda sidan hos Eriksson som framträtt allt mera sedan han lyckades föra England till VM-slutspelet i fotboll. I den engelska pressen har man gått till storms mot "Svennis" många affärer. Omdömen som "Idrottens Percy Barnevik" har förekommit. Och då har man inte tänkt på Barneviks insatser som företagsledare utan på hans pensionsavtal på nästan en miljard vilket förorsakade ramaskri långt utanför Sveriges gränser. Att bli placerad i en dylik kategori är naturligtvis inte smickrande för Sven-Göran Eriksson. Att "Svennis" fick runt 40 miljoner kronor i årslön eller köpte en lägenhet för 26 miljoner kronor i centrala London var det få som brydde sig om. Jobbet som förbundskapten är så utsatt att de som är villiga att idiotförklaras varje gång det engelska landslaget förlorar eller på annat sätt släpas i smutsen, bör ha skälig kompensation för sitt lidande. Kanske är det den vetskapen som gjort att Sven-Göran Erikssons arbetsgivare, det engelska fotbollsförbundet, hittills stöttat honom även när det gäller hans lönande extraknäckande. Tommy Söderberg och "Svennis" vid VM-lottningen. BILD: SCANPIX När Sven-Göran Eriksson i april besökte Stockholm för att lansera sin CD med klassisk musik förklarade han att hans sidouppdrag var relativt få jämfört med alla de förfrågningar han fick. Och när det gällde inkomsterna från försäljningen av CD:n skulle de gå till välgörande ändamål. Men vilket eller vilka det skulle vara har dock ännu så länge inte meddelats. Den rådgivningsfirma som hjälper "Svennis" med affärerna har räknat ut att de hittills ingångna avtalen kan ge runt 250 miljoner kronor. Det är dock småpengar mot vad man räknar med att kunna få in om "guldfågeln" ställer upp på allt. Den engelska tidningen Sunday Times har räknat ut att "Svennis" marknadsvärde - före VM - är runt 1,5 miljarder kronor. Skulle England vinna guld stiger naturligtvis marknadsvärdet ytterligare. Men skulle engelsmännen inte gå vidare från gruppspelet lär de som var emot att förbundet anställde en utlänning, och de var många och inflytelserika, få vatten på sin kvarn. För dessa kritiker utgör "Svennis" alla och i vissa fall märkliga sidoknäck, både ett oväntat men välkommet argument i debatten om det lämpliga i att låta en utlänning bekläda en av de viktigaste posterna i landet. Belackarna väntar bara på den stund då den svenske balanskonstnären skall förlora fotfästet och falla ner från linan. I samma ögonblick kommer gamarna att flaxa runt honom, beredda att hugga för sig. Sven-Göran Eriksson är naturligtvis inte okunnig om detta. Men han kommer att ha garden uppe. Ett antal av de stora italienska och spanska klubbarna är intresserade att köpa svensken om han blir ledig. Och skulle han nappa på ett sådant lockrop skulle han i varje fall ekonomiskt byta upp sig ytterligare. Ty en topptränare i en av de stora klubbarna i dessa båda länder tjänar runt 60 miljoner per år - skattefritt. Text: Pressens Reportagebyår
