Visa hänsyn mot den gamla hunden

Men först har jag några problem kvar att gå igenom. Hundarnas hörsel försämras med tiden, precis som vår egen. Och precis som vi missar hunden mycket som händer runt om den när hörseln försämras. Hundar som hör dåligt kan lätt bli överraskade. Om man kommer bakifrån är det inte säkert hunden uppfattar att jag närmar mig, eller att ett barn närmar sig. När jag sedan plötsligt dyker upp i synfältet kan hunden av ren överraskning, och för att värja sig, hugga till. Detta har inget med aggression att göra utan är bara en naturlig reaktion på överraskningen. Därför är det viktigt att lära barnen att de ska närma sig hunden framifrån så att hunden ser dem först. Man kan också stampa i golvet så att hunden känner vibrationerna innan han/hon får syn på oss. Ett annat problem man kan råka ut för är att hunden verkar sluta att lyda. Och eftersom en hel del av tillrättavisningarna sker med rösten fungerar inte det heller lika bra som tidigare. Eftersom problem med hörseln verkar drabba de flesta hundar som blir gamla nog, kan det vara en god idé att träna in andra signaler, framför allt handsignaler, tidigare. Framför allt stanna, sitt, ligg och hit är enkelt att träna in med handsignaler. De kan man använda i stället för röstsignalerna och när de behövs på grund av att hunden hör illa, ja då är de väl befästa sedan flera år tillbaka. Om det finns mer än en hund i hemmet blir det så småningom problem med rangen inom flocken. Oftast är det den äldre hunden som är ranghögst, men i samband med att den åldras kan det bli aktuellt för den yngre hunden att klättra på rangskalan. Ibland går det helt utan problem. En dag markerar den yngre hunden mot den äldre och den äldre viker sig. Men det kan också bli riktiga rangstrider. Förutom att skilja dem åt om det blir allvarliga slagsmål är det inte så mycket vi kan göra. Som ranghögste i flocken bryr vi oss inte så mycket om vad som händer under oss på rangskalan. Det får de göra upp. Men en viss inverkan kan vi ha genom att, vid en lämplig tidpunkt, flytta över vår favorisering av den ranghögste hunden. Då får den yngre hunden mat först, vi hälsar på den först osv. Detta är naturligt för hundarna att så sker och vi ska inte lägga några känslomässiga aspekter på det. Men mycket stor sannolikhet finner den gamla hunden sig i sin nya roll och ställning. Åtminstone en del äldre hundar tycks också gå igenom mentala förändringar, som kanske hänger samman med fysiska besvär, men det är inte säkert. Många äldre hundar blir betydligt mer förarveka samtidigt som de kan bli allt mer självständiga. Det ligger en märklig motsättning i detta, men det är ganska vanligt. Den gamla hunden vill gärna ha en betydligt närmare kontakt med föraren än den sökte tidigare. Sitta nära och titta på föraren, ligga på fötterna, kliva upp i knäet med framkroppen. Ibland kan en normalt väldigt självsäker hund närmast ge intryck av att ha blivit ängslig på äldre dagar. Men nästa dag är han/hon som vanligt igen. Hunden kan visa sig mycket mer undergiven sin förare än tidigare. Ett kommando i hård ton och hunden hukar och kryper intill föraren. Hunden går bättre på lydnaden med mycket små tecken, om nu inte hunden börjar bli döv. Men då gäller ändå det mjuka tonfallet även om man måste höja rösten. Hundarna kan också få en del fixa idéer som man ibland kan ha svårt för att förstå var de kommer ifrån. Min gamla hund sov i våra sängar. Men ibland kunde hon sätta sig upp i sängen och fixera en punkt på vägen, precis som om något kröp där. Men vi tittade och där var inget. Inte heller några djur som kröp i väggen. Ibland kunde man tro att hon hallucinerade. Vissa hundar kan också fastna i beteenden som att tugga på svansen, att sno runt, att ibland börja darra nästan okontrollerat. Till synes helt utan orsak. Jag tror att det är viktigt för den gamla hunden att ändra så lite som möjligt. En hund som arbetat i hela sitt liv ska få fortsätta arbeta, kanske med mindre belastning och mindre krav. Men den gamla hunden kan spåra lika väl som den unga. Det går också utmärkt att träna lydnad med den gamla hunden. Precisionen blir kanske inte vad den, förhoppningsvis, var. Men hunden behöver känna att den gör nytta för sin flock. Jag tror att det är det viktigaste.