Nyheter

Vågen - en speciell idrottsrörelse

"Armarna uppåt sträck, uppmanade gymnastikens fader i Sverige, Per Henrik Ling redan i början av 1800-talet.Föga kunde han ana vilket genomslagskraft begreppet skulle få inom idrotten", skriver YA:s sportkrönikör Jan Ohlsson
Nyheter • Publicerad 7 oktober 2002

Det är flera år sedan som "armarna uppåt sträck" blev idrottsrörelsens alldeles egna moderörelse. När 50 000 på läktarna gör det, vältajmat och i en perfekt rytm, brukar man säga att vågen rullar. Fenomenet slog igenom under fotbolls-VM i Mexico 1986 och sedan dess har armarna hållit idrottspubliken i ett fast grepp. Fast egentligen behövs det inte alls några 50 000 åskådare på en gigantisk läktare. Vågen har numera rullat ner från läktarsektionerna och in på själva arenan; i dag ser man lika ofta idrottarna själva göra vågen mot publiken som ett tack för visat intresse. Till de mest charmiga vågor som synts på en idrottsarena hör väl den som Sjöbo IF:s pojklag levererade på självaste Malmö stadion. Efter en förmatchen mot Lilla Torg FC radade pojkarna upp sig i mittcirkeln, fattade varandras nävar och sträckte armarna mot publiken - så synkroniserat det nu går när man är elva år nyss vunnit sitt livs seger. Det var i alla fall en våg som om inte annat säkert skvätte fram glädjetårar hos föräldrarna på läktaren. I somras såg jag för Sjöbo IF:s damlag göra vågen på Köpingebro idrottsplats efter segern i YA-cupen; för ett par sedan upptäckte jag ett gäng tjejer på Möhippa göra vågen mot förbipasserade på Gågatan; i somras gjorde hela skolklasser vågen på studenttrappan mot släkt och vänner som stod och väntade nedanför med gigantiska affischer och blomsterkvastar. Vågen har blivit en slags allemansrätt. Forskare vid universitetet i Budapest har studerat vilka krafter det egentligen är som utlöser en "våg" på en fullsatt fotbollsstadion. Enligt rapporten, som presenterats av TT, räcker det att 25-30 personer börjar göra vågen för att hela publiken ska följa efter. För att ta reda på vad som krävs för att sätta i gång vågen konstruerade forskarna en matematisk modell, liknande den som används för att beräkna hur snabbt skogsbränder sprider sig. Forskarna detaljstuderade videofilmer från fotbolls-VM 1986, när vågen fortplantade sig som en löpeld runt de fullsatta arenorna i Mexico. "Allt som behövs är att några dussin personer reser sig upp samtidigt och sträcker armarna i luften. Det räcker för att vågen ska fortplanta sig genom hela publiken och skapa en jämn och rytmisk vågrörelse, skriver Tamas Vicsek och hans kollegor i den vetenskapliga tidskriften Nature. Studien visade också att vågen oftast flöt medurs runt arenan. En typisk våg spred sig med en hastighet av tolv meter, eller 20 platser i sekunden. Vågen spreds sektionsvis, med i genomsnitt 15 platsers bredd, runt stadion. Denna något udda forskning har faktiskt en allvarlig bakgrund. Forskarna tror att den metod de använt också kan utnyttjas vid andra studier av hur en publik eller folkmassa uppträder vid olika tillfällen. Den skulle exempelvis kunna användas för att beräkna när poliser och vakter är på väg att tappa kontrollen över en stökig fotbollspublik, eller när man misstänker att det kan bli upplopp efter matcherna. Men som vi lärt oss känna vågen är den förknippad med glädje och gemenskap. För övrigt hade det inte varit dumt att få se Ystads IF:s fotbollsspelare göra en glädjevåg efter dagens avgörande division 2-match mot Helsingborg Södra. En seger - och kontraktet är i hamn. YIF-spelarna har med andra ord vågen i sina egna händer.

Jan Ohlsson jan.ohlsson@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.