Vad ligger bakom hundens aggressivitet?

Aggression är inte helt lätt att beskriva. Det är inget enkelt tillstånd som hunden befinner sig i utan det är ett beteende som hunden använder sig av i vissa situationer. Syftet med att visa aggression är att reglera avståndet till andra hundar, till människor, till bilar eller vad det nu är som hunden kan uppfatta som ett hot. När en hund gör utfall, skäller eller morrar så gör den inte det utan orsak. Och det kan finnas många orsaker till att en hund blir eller är aggressiv som svar på hot. Smärta till exempel. Hunden har helt enkelt ont. Kanske ligger en nerv i kläm i nacken eller i övergången mellan länd och svans. Det kan röra sig om en tillfällig smärta på grund av att hunden fått in en tagg eller ett glassplitter i foten eller om en permanent skada eller sjukdom. Hunden vill inte att någon närmar sig som den inte litar på helt och fullt. Vad som hunden uppfattar som ett hot påverkas av hundens smärta. Alltså tar den till ett aggressivt beteende för att inte den andra hunden ska närma sig mer. Rädsla är en vanlig orsak till aggressivitet. Hunden upplever andra hundar, barn, vuxna eller traktorer eller något annat som hot. För att inte hotet ska komma nära visar hunden aggressivitet. Den är övertygad om att hunden, barnet, den vuxne eller traktorn är farlig och är beredd att försvara sig om hunden inte kan komma undan,fly. För ett antal år sedan pratade jag med en ung kvinna som hade ett litet barn i barnvagn och en schäfertik i koppel. Plötsligt gjorde tiken ett utfall mot en gammal kvinna som gick förbi. Jag frågade varför och fick förklaringen att en äldre kvinna i grå kappa hade slagit till hennes hund med handväskan när tiken var ung. Sedan dess satt det i; äldre kvinnor i grå kappa och med handväska var ett hot, de orsakade smärta hos hunden. Därför skulle inga äldre kvinnor i grå kappa och med handväska komma nära tiken eller hennes matte. Hunden gjorde utfall för att den äldre kvinnan skulle hålla avståndet. "Att skälla som en bandhund" är ett uttryck som har bra grund i verkligheten. Fastbunden i en löplina eller en krok i stallväggen kan hunden inte göra annat än springa fram och tillbaka. Den frustration som hunden känner för begränsningen i rörelsefriheten leder över i aggressivitet. Hunden morrar, skäller och hotar allt som kommer i närheten. Alla hundar har ett individualavstånd. Det är ett säkerhetsavstånd som inte hunden släpper okända innanför. Hur stort individualavståndet är beror på individen, hur självsäker just den hunden är. Ju mer självsäker, desto kortare individualavstånd. En osäker eller rädd hund börjar hota långt tidigare än en självsäker hund. Dessutom är en självsäker hund ofta bättre på att analysera vad som verkligen är eller kan bli ett hot. Den självsäkra hunden är inte ett dugg "snällare" än den osäkra. Den har bara lättare att hantera olika situationer och litar mer på sin förmåga att avvärja hot. Många hundägare gör fel genom att låta sin hund gå över den här gränsen för andra hundar. I dag är en hel del hundar dåligt socialiserade. De är inte vana vid andra hundar och deras signaler. De uppfattar inte den andra hundens ögonhot utan fortsätter glatt fram för att hälsa och tränger sig in på den andra hundens område där den möts av ett utfall som kan sluta med att den lilla hunden blir ihjälbiten. Slutligen försvarar hundar sina revir. Reviren kan vara olika stora, men är det område där hundens alla viktiga resurser finns, viloplats, mat, flock med mera. Okända hundar är inte välkomna dit in utan att den revirhävdande hunden gett sitt tillstånd. För att hålla okända hundar, och ibland människor, utanför reviret använder hunden sig av aggressivt beteende. Hur hunden svarar upp mot hot är dels rasbetingat, dels individuellt. Vissa raser, till exempel rottweiler, har lättare för att svara på hot från andra hundar. Men det gäller inte bara stora hundar, vissa terrierraser eller taxar behöver också en uppmärksam förare som kan se vad den egna hunden är på väg att ställa till med.