Vad gör hunden och varför?

- Min hund hoppar upp på alla. - Min hund vaktar och skäller. - Min hund är aggressiv mot andra hundar. - Min hund vill bara leka med andra hundar. Problemen med att ha hund kan vara många och de flesta hundägare råkar ut för ett eller flera av dem. Men problemen är problem för oss, inte för hunden. Vi måste förstå vilken värld en hund lever i. Den är betydligt enklare än vår och baseras fortfarande på den ursprungliga flocken och den "arbetsfördelning" som finns i flocken. I flocken finns en ledare. Det är vår roll. Ledare ska vara lugn, vänlig, konsekvent, självsäker och kompetent. Men ledarrollen bygger inte på våld. Att slå en hund löser inga problem. Många hundproblem beror på att ägaren inte vet vad ledarrollen kräver av henne/honom eller på att hundägaren inte klarar av att leva upp till rollen. Ledarrollen utvecklar vi under hundens hela levnad. I stort sett allt vi gör tillsammans med hunden påverkar hur hunden ser oss som ledare. Klarar vi av att vara ledare eller tycker hunden att han/hon behöver ta över en del uppgifter. För några månader sedan gjorde jag ett misstag med min ena hund. Hon skäller när någon kommer till vår avstyckade gård. Det var en pojke på tio år som kom. Jag höll hunden bakom mig när jag öppnade; jag är ju ledare och ska ha den rollen. Pojken och jag bytte några ord och jag bad honom komma in. Själv vände jag mig om och gick före honom in. På tröskeln till köket gick hunden emellan och stoppade morrande pojken. Då slog det mig, hunden visste inte vad vi sagt, bara att en främling kommit och drev mig före sig in i hundens, och flockens, revir. Då tyckte hon att hon måste gripa in eftersom jag visat mig svag. Jag skulle naturligtvis låtit hunden hälsa innan vi tillsammans gick in i köket. Så lätt kan man skapa ett problem. En hund som hoppar på besökande eller på folk man möter på sta´n är ett problem och pinsamt för ägaren. Egentligen är det ett ledarskapsproblem. För hunden räcker det inte att ägaren hälsar. Hunden står så nära ägaren i rang att även den måste hälsa. Detta kan man åtgärda genom att avleda hundens uppmärksamhet. Bara genom att sätta eller lägga hunden i samband med hälsandet blir hälsandet lugnare. Den besökande kan sätta sig på huk och möta hunden. Då finns inget behov av att hoppa. Själva har vi valt att lära hundarna att ta något i munnen innan de hälsar. Det fungerar som distraktion och de hälsar lugnare. De flesta av hundens beteenden som sägs vara aggressiva är egentligen inte alls det. En hund som morrar, reser ragg, skäller är oftast inte aggressiv utan markerar att den vill att den andre ska hålla sig på avstånd. Hur tidigt hunden börjar markera avstånd beror mycket på vad hunden vaktar. Ju viktigare objekt att vakta, ju längre avstånd. Som förare tar man bort hunden med ett skarpt "nej!". Hunden måste läras att det är vi förare som bestämmer säkerhetsgränserna. Men om vi överlåter åt hunden att bestämma genom att få vakta på det här sättet kommer beteendet bara att öka och hundens betydelse kommer att öka i dess egna ögon. Som förare ska man alltid uppträda lugnt. Om vi som förare hetsar upp oss kommer hunden att associera detta med hotet som hunden försöker hålla på avstånd - vi ser också hotet. Hunden som vaktar och skäller inne så fort någon rör sig utanför, på vägen eller i trappan, lugnas. Föraren låtsas lugnt undersöka om där finns någon. Och det gör där ju inte. Hundar som inte känner varandra brukar mäta sig med varandra. Det börjar med små signaler som sedan växer allt mer tills hundarna går på klorna med svans och öron i vädret. Problemet är ofta att de små signalerna ser vi sällan utan hundarna är en bit inne i mätningen innan vi uppmärksammar det. Ofta blir mätningen allvarligare när båda, eller en av, hundarna är kopplade. Om hunden är kopplad till sin förare med sträckt koppel blir de ju tillsammans mycket större än den andra hunden. Dessutom tycks hunden uppfatta ett sträckt koppel som ett tecken på oro hos föraren. Här gäller det att bryta hundens beteende. Använd både röst och koppel för att tala om vem som bestämmer. Gör helt om och gå bort från den andra hunden. Kräv att hunden går med, stanna inte. Det är lättare att styra en hund i rörelse. Träna tillsammans med en annan hundägare och hans/hennes hund. Planera övningarna och genomför lydnadsmoment samtidigt som ni möter den andra hunden så att hundens koncentration på den andra hunden aldrig fokuseras. En hund som verkligen är aggressiv, som ska skydda valpar eller sin förare, kan man inte ta miste på. Då slösar inte hunden tid på stora gester. Ofta bär den svansen horisontellt, öronen rakt upp och bara den främre delen av garnityret blottat. Då är hunden färdig att angripa och vi har ett riktigt hundslagsmål att ta hand om. Detta är något helt annat än två hanhundar som går på bakbenen för att imponera på varandra. Nu är det blodigt allvar. Om det är tikar kan en hund mycket väl bli ihjälbiten. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att föraren "läser" sin hund. Hur många tittar på vad den egna hunden gör när man går förbi ett staket med en hund som uppträder "hotfullt" innanför. Chansen är mycket stor att den egna hunden uppträder dominant och utmanar hunden innanför. Men det ser vi inte. Ta bort den egna hunden. Det ska ju inte vara den som bestämmer förhållandet till hunden innanför staketet. Eller hur?