Tsunamin blir dyr för Sverige

Många myndigheter och företag fick ändra kurs efter flodvågskatastrofen i Asien på annandagen. Och med de ändrade arbetsuppgifterna följer stora kostnader. För polisens del rör det sig om över 30 miljoner kronor, och Rikspolisstyrelsen uppskattar att siffran ökar med flera miljoner kronor per vecka.

Hälften av polisens utgifter är direkt knutna till katastrofen. Den andra hälften är personalkostnader som polisen skulle ha haft även utan tsunamin. Men nu ägnar sig de anställda åt helt andra uppgifter än tidigare.

– Vi skjuter några av våra projekt framför oss för att kunna hjälpa rikskriminalen, säger Ann-Sofie Löth, ekonomichef på Rikspolisstyrelsen. Hos polisen är det främst rikskriminalen och polisen i Stockholms län som har fått ställa upp med fler arbetstimmar och stora utgifter. De enheterna har stått för en stor del av det praktiska hjälparbetet kring katastrofen.

Förutom insatserna i Thailand med identifiering och hemtransporter av omkomna svenskar, krävs det resurser i Sverige. Dels handlar det om att uppdatera listan över omkomna och saknade, dels om att ta hand om överlevande som kommer tillbaka till Sverige. Stockholmspolisen tar också emot de kistor med omkomna svenskar som transporteras till Arlanda. Även landstingens ekonomi har påverkats. Ännu finns ingen rikstäckande sammanställning över hur mycket katastrofen har kostat, men några landsting kan uppskatta sina utgifter.

För Stockholms läns landsting handlar det om totalt knappt 19 miljoner kronor. Av dem står personalkostnader för drygt 13 miljoner.

– Det är inte bara sjukhusen som har fått ökade kostnader, utan även insatser på Arlanda och centralledning har kostat, säger Håkan Lindberg, chef på katastrofmedicinska enheten.

Extrainsatt personal och ambulanser har tagit emot och transporterat skadade från flygplatsen.

Sammanlagt har landstinget avsatt 2,5 miljoner kronor för den centrala sjukhusledningen och för arbetet på Arlanda. Kommunernas roll efter flodvågskatastrofen blev att hjälpa och stödja de svenskar som kom tillbaka från Asien. Nacka kommun var särskilt utsatt i förhållande till sin folkmängd, och många av de saknade är barn.

– Vi bildade snabbt en krisledningsgrupp som såg till att samarbetet fungerade. Sedan hade vi kontinuerlig kontakt med skolorna, församlingarna och såg till att de som behövde fick hjälp med information, kuratorer och liknande, säger Lennart Jonasson, stadsdirektör i Nacka.

Ersättning till resebolag blir ytterligare en utgift för staten. De tre största företagen kräver 55 miljoner kronor av regeringen. Fritidsresor tycker att diskussionerna med regeringen går trögt.

– Vi har förlorat sammanlagt 120 miljoner kronor, och hela den summan kommer vi aldrig att få tillbaka. Men vi har bett regeringen om 25 miljoner för de evakueringsflyg vi ställde upp med, säger Lottie Knutson, informationschef på Fritidsresor. (TT)

Kajsa Haglund