Svaret på framgången: Vi gör en bra tidning!

Vad beror detta på? Hur kommer det sig att Ystads Allehanda ökar när så många andra minskar? Jag har fått frågan flera gånger de senaste dagarna och det enkla svaret är naturligtvis att vi gör en bra tidning. Det gör vi! Reportrar, fotografer, annonssäljare och alla de som jobbar bakom kulisserna lägger ner sin själ i att varje dag producera en ny tidning, fylld av nyheter, trivsam featureläsning och lockande annonserbjudanden. För att finna svaret på en tidnings framgång kan man också välja att blicka bakåt, kanske ända till 1873 då blott 27-årige Axel Fredrik Bjurström kom till Ystad och köpte Skånska telegrafens nerslitna tryckeri. Han hade en vision om att starta en tidning, och förverkligade den. Tillsammans med 24-årige Joh. M Sjöström lades grunden till det som i dag är Ystads Allehanda. Premiär var det den 2 juli 1873. Så här skrev man i första utgåvan: "Åt sådana angelägenheter och tilldragelser, som beröra vår ort och som för Skåne och södra Sverige äga speciell betydelse, skall Ystads Allehanda i synnerhet ägna sin uppmärksamhet. För övriga kommer tidningen att meddela alla in- och utländska nyheter som kunna vara av intresse för publiken, samt innehålla politiska översikter, uppsatser i sociala frågor, lanthushållning och ekonomi, korrespondensartiklar, kåserier, rättegångs- och polissaker mm". Det är samma framgångskoncept vi arbetar efter i dag. Den lokala nyheten är alltid viktigast. Sedan tillför vi in- och utrikes, temaläsning, kultur- och nöje, insändare och debatt. Där någonstans, i mixen mellan hårt och mjukt, skratt och allvar, finner man tidningens själ. När Ystads Allehanda såg dagens ljus för snart 131 år sedan fanns redan Ystads Tidning här. Man låtsades till en början inte om att uppstickaren fanns, och det visade sig vara ett stort misstag. Efter tre år hade YA gått förbi Ystads Tidning och därefter har upplagerekorden staplats på varandra. Ystads-Posten, Södra Skåne, Ystads Nyhets- och Annonsblad, Aurora, Ystads Dagblad, ja raden av mer eller mindre lyckade tidningsetableringar är lång. Men ingen lyckades manövera ut Ystads Allehanda. Tidigt insåg herrarna Bjurström och Sjöström vikten av en bra distribution. Det gällde att få ut tidningen till sina läsare så tidigt som möjligt på dagen, vilket var ovanligt vid en tid då de flesta tidningar kom ut på eftermiddagen. Med hjälp av "Ystads - Eslöfs jernväg" och nya järnbanan till Malmö blev YA snart "hela bygdens tidning". Där tågen inte räckte till tog man mjölkkuskar och springpojkar till hjälp. Och upplagan bara ökade och ökade. Redan år 1888 var Ystads Allehandas postupplaga dubbelt så stor som de tre närmaste konkurrenternas tillsammans! Ystads Allehandas historia är också historien om ständig utveckling och förnyelse. Redan 1877 gick flyttlasset till det hus vid Lilla Norregatan-Sladdergatan som än i dag fungerar som ett synnerligen vitalt tidningshus. Tidningsomgörningarna var många, nya pressar och maskiner köptes in och ständigt moderniserades typografin. År 1923 invigdes första rotationspressen som klarade hela upplagan på 12 000 ex på en timme! Då inleddes en ny epok i tidningens historia. Med den nya pressen kunde fler sidor produceras och nya journalistiska grepp som "Kvinnan och hemmet" och porträtt av dåtidens kulturpersonligheter blev fasta inslag i tidningen. Bildernas betydelse i Ystads Allehanda har alltid varit stor. Den allra första bilden publicerades redan 1889, då läsarna fick se det omtalade Eiffeltornet i Paris. Men det första riktigt stora bildreportaget var kronpris Olavs bröllop med prinsessan Märtha 1929. År 1952 flockades tidningschefer från hela Sverige på Ystads Allehanda för att titta på klichemaskinen. Uppfinnaren själv, dr. ing. Rudolf Hell från Kiel demonstrerade nymodigheten med vilken bilder kunde framställas på ett nytt och revolutionerande sätt. Först att inköpa maskinen - som snart stod och dunkade på alla landets tidningsredaktioner - var naturligtvis Ystads Allehanda! Ett annat journalistiskt grepp som rönte stor uppmärksamhet var den tvåspaltiga översikten på tidningens förstasida. Den infördes vid andra världskrigets utbrott i syfte att ge läsarna en snabb och lättläst orientering om händelserna i ett krigshärjat Europa. Utrikeskrönikan fanns kvar långt in på 1970-talet och än i dag möter jag kolleger ute i landet som frågar efter den. Att tankarna en dag som denna, när vi firar ett historiskt upplagerekord, söker sig bakåt i tiden känns ganska naturligt. Det är ju grundaren A F Bjurström och hans familj i flera generationer som gjort detta möjligt. Nytänkande och ständig utveckling har alltid stått i fokus på denna i nästan 125 år familjeägda tidning. I dag ägs tidningen av Bonniers (73 procent) och Stiftelsen Kristianstadspress (27 procent). Så när Ystads Allehanda för drygt fem år sedan bytte format från broadsheet till tabloid var det bara en i raden av många stora förändringar i tidningens historia. Efter några år av upplagenedgång gällde det att hitta på något nytt. Det lilla formatet med det stora innehållet blev en succé som har lett oss fram till dagens rekordnotering, 26 200 exemplar! I dag vill vi fira framgången med alla dem som gjort upplageökningen möjlig, våra nuvarande och tidigare medarbetare, våra läsare och annonsörer och övriga samarbetspartners. Därför bjuder vi på kaffe och tårta på alla våra redaktioner. Kom och berätta vad du tycker om tidningen. Berätta minnen från förr och tipsa oss om vad vi skall skriva i morgon. Jag lovar att vi skall lyssna. Välkomna!