Striden mot havet kostar miljoner

För att skydda stränder, vägar och byggnader från havets krafter har kommunen fram till i dag lagt ner 40-50 miljoner kronor, uppskattar Erling Alm, teknisk chef i Ystad. Bara under de senaste tolv åren har drygt 28 miljoner kronor lagts på olika erosionsskydd. Lägg sedan till att politikerna sagt ja till ytterligare investeringar för nästan 15 miljoner kronor. Och nu väntar kanske nya stora kostnader. Kommunen har ansökt om att få hämta sand på havsbottnen utanför Sandhammaren och lägga den på drabbade områden. Det skulle kosta 20 miljoner kronor. Vad har kommunen då fått för sina pengar? Några breda playor har det inte blivit, men enligt Erling Alm är det inte heller något man förväntat sig. Resultatet är i första hand att man förhindrat fortsatt erosion vid Löderups strandbad och Sandskogen, de platser där kommunen valt att sätta in åtgärder. - Om vi ingenting gjort skulle vi tappat 600 000-700 000 kubikmeter sand. Det vi åstadkommit är att vi fått ett status quo, säger Erling Alm. Men helt har man inte vunnit kampen. Egentligen fortsätter områdena att "förlora" sand hela tiden. Vid Saltsjöbaden finns en liten strand som tillkommit tack vare hövderna. Men utanför dem gräver sig havet djupare ner hela tiden. Vid Löderups strandbad hade erosionen gått så långt att det inte gick att bygga upp någon bred strand. Däremot har havsdjupet minskat tack vare hövderna. Kritiska röster har menat att det är att kasta pengarna i sjön att bygga erosionsskydd. Havet vinner till slut ändå. Men det håller inte Hans Hansson, professor i kustnära processer på LTH, Lunds tekniska högskola, med om. Under flera år har han varit rådgivare åt Ystads kommun i erosionsfrågor. Han tycker att erosionsskydden har hjälpt. - Ja, det har de, i den meningen att husen ligger kvar. Det hade de absolut inte gjort allihop om man inte hade gjort något, säger han. Det han syftar på är de 300 sommarstugor som ligger vid Löderups strandbad. Utan åtgärder skulle kanske bara 100 finnas kvar om 100-150 år och havet gå ända upp till åsen, säger han. Även campingen och delar av Hagestads naturreservat skulle då vara bortspolade. Redan idag skulle i storleksordningen 20 till 40 stugor ha trillat i sjön. Hans Hansson betonar att det finns starka ekonomiska skäl att bekämpa erosionen. Miljödomstolen ger inte tillstånd till åtgärder om man inte kan visa att det som ska skyddas är värt mer pengar än vad åtgärderna kostar. Även Erling Alm är nöjd med att man lyckats hålla kvar sand som annars skulle ha följt med vågorna österut, men menar att det behövs nya insatser. - Vi tappar sand igen. Det är därför vi vill bygga på med ny, säger han. Kommunen har ansökt om att få suga upp 500 000 kubikmeter sand från havsbottnen utanför Sandhammaren. Sanden ska sedan läggas på utsatta områden. Då kommer havet att tära på den utlagda sanden i stället för den mark som måste skyddas. Miljödomstolen har sagt ja. Det kommunen väntar på är ett beslut från regeringen. Men åtgärden måste också finansieras. I dag finns inga pengar avsatta för detta. De åtgärder kommunen vidtagit har alltså haft viss effekt. Men många menar att släntskydden och hövderna vid Löderups strandbad lett till ökad erosion i Hagestads naturreservat där campingen ligger. - Det är väldigt klart. Och det sa man väldigt tydligt när man fick tillstånd till hövderna, att erosionen kommer ta fart i naturreservatet. Men i stället räddar man stugorna, säger Hans Hansson. Så erosionsskydden har förvärrat situationen? - De har ju förvärrat på de platser som får betala priset. Stranden hade varit bättre vid Strandstugan och Hagestads camping om man inte hade gjort något, säger Hansson. Han liknar erosionsskydden vid en medicin, som har vissa biverkningar. Utan medicinen slipper man negativa följder, men går också miste om den goda effekten. Orsaken till att stenslänterna och hövderna vid Löderups strandbad späder på erosionen österut beror på att den sand som förut transporterades med vågorna från Löderup till reservatet nu hålls kvar i högre grad. - Så fort jag gör något på min tomt som gör att jag får kvar sand så drabbas någon nedströms, säger Hans Hansson. På samma sätt har området vid strandstugan, öster om Jakten, drabbats av ökad erosion på grund av hövderna vid Saltsjöbaden. Hans Hansson betonar dock att dessa negativa effekter nedströms bara gäller i början. På sikt gynnar åtgärderna även reservatet. Om ingenting gjorts skulle erosionen bli ännu värre i framtiden, och detta har kommunen också redovisat i vattendomstolen, som gett tillstånd till åtgärderna. Lösningen är enligt Hans Hansson sanden från Sandhammarens bank. Om den läggs ut vid Löderups strandbad skulle det skapas ett utläckage av sand som skulle komma reservatet till del. Man skulle på så vis återskapa en mer naturlig situation. - Det enda raka på sikt är att fylla på sand, alla andra alternativ kommer på sikt göra att både stugorna och campingen drabbas, säger Hans Hansson. Erling Alm håller inte med om att kommunen skulle ha prioriterat stugorna i Löderup framför campingen. När kommunen ansökte om att få bygga hövder ville man även ha två i reservatet. - Ambitionen var att skydda även campingen, men vi fick aldrig tillstånden. Vi motarbetades av länsstyrelsen och naturvårdsverket som äger marken, säger han. Vattendomstolen sade nej till hövdbyggen i reservatet. Men kommunen överklagade och fick till slut bygga en kort hövd vid campingen. Enligt Alm hade den behövt vara längre. - I princip har vi inte åstadkommit det skydd av campingen som vi önskade. Vi ville gå ännu längre. Resten av reservatet har kommunen däremot inte haft ambitionen att skydda. - Det var så tydligt uttalat från statsmakterna att här får ni inte göra något, så där har vi inte ens försökt, säger Erling Alm.