"Stoppa godisförsäljningen på skolor"

Om skolkafeteriorna säljer godis innebär det att eleverna får i sig kalorier som varken innehåller vitaminer, antioxidanter eller fibrer, tänderna får aldrig vila och tarmkanalerna aldrig vara tomma. - Det blir en livsstil där man hela tiden småäter och det är det jag vill komma åt. Om vi ska få koll på vår vikt måste vi äta avgränsade och regelbundna måltider, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Tre mål mat om dagen räcker och att grundlägga sådana vanor tidigt är viktigt. - Därför måste skolan ha tydliga rutiner. Därför ska man inte ha godisförsäljning för det uppmanar till fel beteende. Att fet mat, grädde och chips är onyttigt vet de flesta. Många har också lärt sig att skilja på mättat och omättat fett och livsmedelsproducenterna är ganska bra på att redovisa fettinnehållet i sina produkter. När det gäller socker är vi däremot inte lika kunniga. - Folk är väldigt försiktiga med fett, men socker tar man till sig utan att tveka, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Med vår stillasittande tillvaro räcker det inte att bara minska på fettintaget. Fett ger ofta en mättnadskänsla, medan socker däremot stimulerar aptiten. Visserligen blir man inte lika tjock av bara socker som av bara fett, men diabetes och hjärt-kärlsjukdomar får man i lika stor utsträckning, och socker i kombination med fett sätter sig definitivt runt midjan. - Vi är gjorda för att egentligen tacka ja till allting och leva ute i naturen. Nu har vi flyttat innanför väggarna och då kan vi inte gå på de biologiska signalerna längre. Vi måste anpassa oss. I dag har vi för stor tillgång till söt och kaloristinn mat dygnet runt, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. Hon jämför vår moderna livsstil med den fara som det stora alkoholintaget utgjorde för folkhälsan på 1800-talet. En vetenskaplig undersökning från USA som publicerades i somras visar att socker kan skapa ett beroende liknande alkoholism. - Det innebär att man kommer in i tvångsätning, man måste ha socker och godis, annars mår man inte bra, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. I förlängningen kan beroendet leda till psykiatriska diagnoser. - Folk kan inte tänka på annat än att skaffa godis. Man blir fångad i detta. Ett problem i dag är att fet och söt mat ofta är mycket billigare än nyttig mat. En vanlig familj har knappast råd att förse alla familjemedlemmar med de fem-sex frukter per dag som rekommenderas. - Det är ett klassproblem, säger Erlanson-Albertsson. - Nu är det de stora industrierna som tjänar kosing på att vi inte vet bättre, eller inte har råd med bättre. Därför vill Charlotte Erlanson-Albertsson att frågan ska upp på politikernas bord. - EU borde se över sina regler. De ger exempelvis mer stöd till den feta mjölken än den magra. De har en politik som går rakt emot alla hälsorekommendationer. Varför gör de så? undrar Charlotte Erlanson-Albertsson. Någon matfanatiker är hon dock inte. Visst ska vi våga äta, säger hon, men vi måste välja vad vi ska stoppa i oss. - Lite socker ska vi äta, för det är stimulerande. Det är stora mängder som inte är bra. I min familj äter vi efterrätt varje dag. Vi äter en frukt eller en bit kaka. Fram med de gamla efterrätterna som krämer och äppelkaka. Jag älskar efterrätter!