Snuskiga plastflaskor lämnas tillbaka

Hon är anställd vid Institutet för livsmedel och bioteknik i Göteborg (Sik) och har nyligen disputerat vid Lunds universitet. Hon ville ta reda på hur konsumentsäkerheten och kvalitén kan förbättras i plastflaskor.

Plastanvändningen skjuter i höjden. 1993 använde en genomsnittsinvånare i Västeuropa 64 kilo nytillverkad plast. Tio år senare hade användningen ökat till 98 kilo.

I takt med att sopbergen växer blir intresset allt större för återanvändning av plast. Pantsystemet för plastflaskor har blivit en succé i Sverige. I dag återlämnas 98 procent av alla hårda, återfyllbara flaskor och 80 procent av de mjukare plastflaskor som man får en eller två kronor för i flaskautomaten. De mjukare flaskorna kan delvis bestå av återvunnen plast, medan de hårda flaskorna bara tvättas och fylls på nytt.

Men alla går inte att använda. Plasten absorberar en del av det som lagras i flaskan. Heléne Widéns undersökning visar att det inte bara är läsk och vatten som flaskorna används till i de svenska hemmen.

Förpackningsindustrin använder luktinstrument som ska sålla bort de flaskor som kan ge obehaglig smak eller lukt när flaskan fylls på nytt. Men instrumenten missar en del.

Både flaskor som återlämnats av missnöjda kunder och flaskor som sållats bort av instrumenten ingår i undersökningen. Sköljmedel, snus, glögg och spolarvätska är några exempel på vad Heléne Widén hittade.

Hon betonar att det bara är en liten minoritet av alla återlämnade flaskor som inte är användbara.

– Det händer inte ofta att konsumenter drabbas, men när det händer är det väldigt obehagligt, säger hon.

Hon hoppas att hennes arbete bland annat ska kunna leda till en förbättring av luktinstrumenten.

Själv håller hon sig hädanefter till de mjukare flaskorna som bara delvis består av återanvänt material. Risken för obehagliga smak- och luktupplevelser är mindre med dem. (TT)

Cecilia Klintö