Sjömannen som tvingades iland

Konkursen var ett hårt slag, inte bara mot Sceslaw Rybczynski. 800 arbetstillfällen försvann från hamnstaden Swinoujscie. Han har inte fått något nytt jobb - Det är svårt att få jobb efter 50, säger Sceslaw Rybczynski. Nu går han en jobbsökarkurs på arbetsförmedlingen i Swinoujscie. Den ekonomiska situationen är svår för honom. För sin försörjning får han hjälp av sin son, som hoppat av sin utbildning för att kunna jobba och hjälpa sin familj. Sceslaw Rybczynski tycker att staten borde hjälpa till mer. Omställningen av ekonomin efter kommunisttiden har gått mycket snabbt. Nu finns det inga jobb och många har ingen möjlighet att försörja sig. Situationen är desperat och det finns folk som säljer sina hus bara för att klara försörjningen, enligt Sceslaw Rybczynski. Men han vill ändå inte ha tillbaka den gamla tiden. Att få jobb utomlands tror han inte riktigt på. - Det stora problemet är språket. Innan Sceslaw Rybczynski gick till sjöss var han lärare och hade hand om ungdomar som kommit lite på glid. Han hoppas att få något liknande jobb nu när sjön inte längre kan försörja honom. I en hotellreception i Swinoujscie arbetar Alexandra Ninca. Bild: Thorsten Persson Studenten som jobbar heltid I receptionen på ett av hotellen i Swinoujscie arbetar Alexandra Ninca, 24. Hon bor kvar hos sina föräldrar och studerar ekonomi och turism i Szczecin. Hon lyckas kombinera studierna med heltidsjobb. - Det går bra, jag jobbar på kvällar och helger och någon dag i veckan. Jobbet gör att hon har råd att köpa kläder, betala mobiltelefonen och gå ut och roa sig. - Men situationen är inte bra i Polen nu, speciellt har de äldre det svårt. De tvingas leva på kanske 400 zloty i månaden, säger Alexandra Ninca. Själv tjänar hon 1000 zloty i månaden, det vill säga omkring 2 000 kronor. Hon påpekar att framtiden inte heller är särskilt ljus för studenter. - Man kanske studerar fem eller sex år och sedan bara får en lön på tusen zloty. Hon har inga omedelbara planer på att söka jobb i något annat EU-land. Ändå har hon släktingar i Sverige. - Jag vet inte riktigt, först vill jag avsluta mina studier. Jag tror att jag alltid skulle känna mig främmande om jag inte bodde i Polen. I folkomröstningen i somras röstade hon ja till ett medlemskap. - Jag röstade ja, inte för min egen skull utan för mina barns skull. Anna Kwieduk är anställd vid kommunen i Swinoujscie, ett jobb som inte riktigt motsvarar vad hon drömt om. Bild: Thorsten Persson Utlandsjobb lockar högutbildad Medlemskapet i EU kommer att ge polackerna större möjligheter att få jobb och höja levnadsstandarden. Det tror Anna Kwieduk, som är 26 år och anställd vid kommunen i Swinoujscie. - EU ger oss bättre möjligheter. Men det kommer inte att bli så snabba förändringar, säger hon. Hon är inte alls främmande för att arbeta utomlands. - Jag har också tänkt på Sverige. För något år sedan tog hon sin examen vid Warszawas ekonomihögskola. Med en examen härifrån trodde hon att det inte skulle vara några problem att få jobb. Men tiderna är kärva och efter att under någon tid ha sökt jobb i huvudstaden återvände hon till hemstaden Swinoujscie. Här fick hon jobb på kommunen och arbetar med utvecklingsfrågor. - Men lönen jag får räcker inte för att jag ska klara mig, betala tillbaka mina studieskulder och skaffa ett eget hem. Hon bor fortfarande hemma hos sina föräldrar. Anna Kwieduk minns fortfarande den gamla kommunisttiden, även om hon bara var ett barn. Hon har exempelvis läst ryska i tre år. Nu är engelska det första främmande språket i skolorna. Anna Kwieduk talar bra engelska och har hand om en del utländska kontakter på kommunen. I sitt jobb arbetar hon också för att gränsen till Tyskland, som bara ligger någon kilometer från kommunhuset i Swinoujscie, också ska öppnas för biltrafik. För närvarande får inte bilar passera gränsen här utan bilisterna måste köra en lång omväg om Szczecin för att passera gränsen. Den fria rörligheten är här liksom på andra ställen fortfarande begränsad.