Reportage: Stort ostintresse i Gärdslöv

Den vita gryniga massan ska skiljas från den lite klarare vasslen innan det blir riktig ost. BILD: CLAES NYBERG Tore Jönsson var mejerist vid Skurups Mejeri fram till dess nedläggning i slutet av 1970-talet och det var hans förmedling av ostkunskap som lockade till ett fullsatt kulturhus i Gärdslöv häromkvällen. - Jag är född på Skurups mejeri, min far var mejerist där före mig. Jag är uppväxt på ost, förklarar Tore Jönsson som räknat ut att under sina yrkesår har han varit med och tillverkat sammanlagt minst trettio miljoner kilo ost. - Och i kväll ska vi göra två så det blir trettio miljoner två kilo sammanlagt, konstaterar han. Framför honom på ett bord står en spisplatta med den stora tiolitersgrytan på fylld till bredden av ljummen mjölk och det är den som ska bli ost. - Jag har inte gjort ost på 20 år, sedan jag slutade på Skurups mejeri, så vi får se om det blir något, säger Tore lite pessimistiskt. Han slår i en liten gnutta ostlöpe i den ljumna mjölken och förklarar att om en halvtimme ska den nu flytande mjölken stelna till en geléaktig massa. Varvat med osttillverkningen pratar Tore glatt om allt som har med ost att göra. Han beskriver olika ostsorter och dess speciella kännetecken och vad det är som gör att de smakar så olika. - Den finaste osten är herrgårdsost men den är egentligen ett misslyckande. Det var slottsherren vid Marsvinsholm som tog hit en schweizare som skulle göra schweizisk ost men det blev inte alls samma sak som hemma i Schweiz. Det är för att korna har ett annat bete här, förklarar Tore och skickar runt en skål med smakprov på fin lagrad herrgårdsost. Bäst resultat får man med opastöriserad lite fetare mjölk säger Tore Jönsson som har använt 20 liter mjölk till det som ska bli två kilo färdig ost. BILD: CLAES NYBERG Men det är inte bara kunskap om själva ostarna som Tore förmedlar. Som gammal mejerist kan han också mycket om skånsk mejerihistoria. - 1952 fanns det 112 mejeriföreningar i Skåne. Nu har vi bara en, det kan kallas rationalisering, säger Tore innan han börjar med nästa moment i osttillverkningen, att skära den geléaktiga mjölken i små bitar så att de flyter runt i vasslen. - Nu ska det värmas upp till 72 grader under femton sekunder och sedan ska det röras runt på svag värme drygt en timme. Och när det är färdigrört, då ska osten skiljas från vasslen genom att kramas genom en silduk. Sedan ska ostmassan läggas i en särskild form och sedan kan den lagras. - Sen kan vi provsmaka om ett par tre månader och se om den går att äta, säger Tore. Men de flesta tycks vara sugna på ost innan dess och kön runt det uppdukade bordet med massor av bröd, grönsaker och flera sorters ost blir snabbt lång. Idén att bjuda in Tore Jönsson till en av Gärdslövs byalags träffar kom åldermannen i byalaget Britt-Marie Hansson med. - Och det var tydligen bra för så här många brukar vi inte vara, konstaterade hon.