Reportage: Min hobby II

- Det motsvarar ju om en fullstor bil skulle gå i 700 kilometer, säger Kai Koivuranta, ansvarig för sektionen för radiostyrd bilsport på Trelleborgs motorklubb. Kai Koivuranta. BILD: CLAES NYBERG Kai Koivuranta startade själv med radiostyrda bilar 1994 efter att han börjat i Trelleborgs motorklubb med vanliga bilar. Året efter var han med och organiserade SM. Efter EM 2000, som kördes i Trelleborg och där Kai Koivuranata också var med och organiserade, har han bestämt sig för att satsa rejält på sporten igen. - I år räknar jag med att köra 10-15 tävlingar, säger han. Det stora målet är SM i Trollhättan i augusti. För en nybörjare behöver inte utrustningen kosta mer än 1 500 till 2 000 kronor, med bil och radiostyrning. Men den som vill vinna tävlingar kan kosta på hobbyn i stort sett hur mycket som helst. Tävlingsförarna har till exempel ett otal däck med olika gummiblandningar och däckmönster, beroende på underlaget. Det är också stor skillnad på maskinlindade och handlindade motorer, både i pris och prestanda. Elektroniken har gjort sitt intåg även i den radiostyrda bilsporten, med datastyrning både av motorn och i själva radiosändaren. - Styrningen kan ställas in så att den blir precis som man vill ha den, förklarar Kai Koivuranta. En del vill till exempel ha mycket små utslag när det bara gäller att parera på raksträckorna, medan de vill ha stort utslag i själva svängarna. Styrningen har också utvecklats mycket under de år som Kai Koivuranta hållit på med sporten. Hastigheten på servon har utvecklats så att förarens rörelser på sändaren ger nästan omedelbart utslag på hjulen. De små radiostyrda bilarna är precis som de riktiga Formel 1-bilarna aerodynamiskt utformade och utrustade med vingar för att hålla bilen nere i marken. En bil med elmotor väger mindre än 1,5 kilo. För åskådaren kan det tyckas svårt att styra bilen när den kommer emot en, eftersom höger då blir vänster och tvärtom. Kai Koivuranta menar dock att det går snabbt att lära sig. - Det tar kanske någon timme att öva sig i en åtta, sedan sitter det där, menar han. Kai Koivuranta lägger ner mycket tid på sin hobby. Han tävlar själv, är kontaktman för ungdomarna i klubben, domare och tävlingsledare. - Jag har inte mycket fritid över till annat, säger han. Ändå kan han inte tänka sig att sluta. - Det är en riktig adrenalinkick när bilarna ger sig iväg in i första kurvan, säger han med övertygelse i rösten. Kamratskapet är viktigt också, man kan låna grejor av varandra på tävlingar och hjälper varandra med förändringar på bilarna. Alla hjälper alla. I sommar ordnar Trelleborgs motorklubb två tävlingar på sin bana vid Havrejordsvägen i Trelleborg, bland annat en 16 juni då bland annat modeller av monstertruckar ska vara med och tävla.