Reportage: Min hobby I

Genom Haglösa modellflygklubb fick han pröva på friflygning, att med hjälp av en lina dra upp modellseglare som sedan släpptes och fick flyga fritt. Men det var i början av 1960-talet som han satte igång att bygga och flyga på allvar, med motormodeller. - Det har blivit 62 modellbyggen genom åren, säger Knut Stridh. Varje modell är märkt med sitt nummer. I bostaden på Gislöv har Knut ett eget modellbyggarrum, där en av sönerna satt upp skylten "Lekrum" på dörren. Rummet är fyllt av modeller, byggmaterial, ritningar och verktyg. - Det är roligt att bygga, men det roligaste med den här hobbyn är själva flygandet, säger han. BILD: CLAES NYBERG Från början är Knut Stridh möbelsnickare men sadlade senare i yrkeslivet om till byggnadssnickare med egen firma. - Jag har haft nytta av mina snickerikunskaper i hobbyarbetet. Knut Stridh bygger flygplan i en mängd material. Vissa är byggda som modeller efter existerande flygplan medan andra är rena fantasiskapelser. En av de senaste modellerna är en sorts flygande vinge i depron-material. - Det är samma material som används till bland annat köttförs-förpackningar och golvisolering, mycket lätt. Annars bygger Knut Stridh mest med balsaträ, men även cellplast kan användas till bland annat vingarna. Inom modellflyghobbyn finns en rad olika grenar. Segelflygning med olika sätt att få upp planet i luften, linflygning och plan med el- eller metanol-motor. Det finns också en rad olika storlekar på modellplanen. De största modellerna är ungefär en fjärdedel så stora som riktiga flygplan. - Vissa av de största modellplanen är utrustade med 50 kubikcentimeters motorer, som mopedmotorer, berättar Knut Stridh. Så stora motorer arbetar inte Knut Strid med. Han utrustar sina plan med antingen el-motorer eller metanol-motorer. Radiostyrningen av flygplanen har också utvecklats enormt. När Knut Stridh för första gången prövade med radiostyrning hade han enbart sidoroder att arbeta med och kunde inte kontrollera vare sig höjdroder eller motor. - På ett av mina plan rusade motorn och det försvann ut över Östersjön, berättar han. Numera har Knut Stridh en ytterst sofistikerad datoriserad radiostyrningsenhet med möjlighet att programmera in värdena för åtta olika modeller. - Vissa modellflygare har en liten videokamera uppe i planet som sänder bilder till radiostyrningsenheten. De kan flyga nästan som om de själva satt i planet. Det går även att ta stillbilder med vanliga kameror från modellplanen. Andra lite speciella modellflygplan kan man sätta skidor på för att starta och landa på snö. Sjöflygplan med pontoner har Knut Stridh själv inte byggt, men det är vanligt uppåt landet. - Det måste vara på insjöar. På havet går det nästan alltid för höga vågor. Förutom det egna modellbyggandet och flygandet är Knut Stridh även engagerad i Trelleborgs modellflygklubb, med ungdomsverksamhet, bland annat på sportlovet. - Men ungdomar har sällan det tålamod som krävs, säger han. De har nästan inte ork att vänta tills limmet hunnit torka. Numera finns det dock modeller som nära nog är klara att flyga direkt. Hustru och övrig familj har inte haft några invändningar mot Knuts hobby, trots att den tar mycket tid. - Barnen är inte intresserade. Men min sonson gillar att vara med här i hobbyrummet, säger Knut och visar på barnbarnets ångmaskin som står i ett hörn.