Pressröster 28 januari

Det finns inga argument för krig Den fransk-tyska krigsskepsisen behöver stöd från en bred folklig opinion. Alla undersökningar visar att majoriteten, särskilt i Europa men också i ett nyckelland som Turkiet(vars stöd USA försöker köpa till ett pris av 40 miljarder kronor) säger nej till kriget. Orsaken till den växande klyftan mellan USA och Europa formuleras särskilt väl av den amerikanske kolumnisten William Pfaff: Västeuropeerna delar inte USA:s ambitioner om stora globala reformer eller visioner om att historien nått sitt slut. De fick nog av den sortens tänkande och dess konsekvenser under marxismen och nazismen. Aftonbladet (ob s) Vilken utrikespolitik ska Sverige ha? En spricka vidgas också mellan USA och EUs största länder, Tyskland och Frankrike. Kanske syns en begynnande egen linje drivet av EU, ungefär som Ryssland och Kina. Vi behöver debattera vilken linje Sverige ska ha i internationella konflikter. Ska vi ha en egen linje, bara oförbehållslöst stödja det FN beslutar eller ska vi acceptera en majoritetslinje i EU? Robert Sundberg i Dala-Demokraten (s) Krigsargument från Blix Blix konstaterar att Irak inte samarbetar fullt ut med FN, att frågetecknen kring landets eventuella massförstörelsevapen består. Det går inte att utesluta att Irak förfogar över sådana vapen, säger Blix. Vidare slår han fast att Irak ännu inte accepterat FN:s krav på total avrustning. Allt detta räcker gott och väl för George W Bush. Från amerikanskt håll har man redan gjort klart att brist på samarbete är skäl nog för att anfalla Irak. Därmed fortsätter nedräkningen till kriget. Östgöta Correspondenten (Ob borg) Snaran dras åt Detta ställer USA:s allierade och FN:s säkerhetsråd inför ett akut dilemma; om USA tar saken i egna händer och drar ut i krig utan ett nytt FN-mandat kommer det att försvaga FN:s och folkrättens ställning. Dessutom skulle ett sådant krig med bara USA i förarsätet vara ett livsfarligt företag som kan sluta hur som helst. Men om FN:s säkerhetsråd å andra sidan bara lägger sig platt för USA:s vilja riskerar dess anseende också att anfrätas. Varför ska FN dela ansvar för ett krig som USA dikterar utan hänsyn till andras synpunkter? På papperet åtminstone har USA:s allierade ett relativt starkt förhandlingsläge. USA behöver internationellt stöd för att få med sig det egna folket, för att vinna legitimitet för kriget i omvärldens ögon och för att dela riskerna och kostnaderna med ett regimskifte. Den sortens argument biter förmodligen inte på de neo-konservativa inom Bushlägret, men gör det helt säkert på de mindre hökaktiga. Expressen (lib) Risk att Sharon får ånga på Det israeliska arbetarpartiet tycks inför dagens parlamentsval beklagligtvis ha råkat i fritt fall i opinionsmätningarna. Ett svidande nederlag ter sig oundvikligt. Men en seger för högerblocket det skulle medföra mer av detsamma. Det vill säga utdraget lidande för palestinierna och bristande trygghet för Israels egna medborgare, judar såväl som araber. Marknaden är märkligt skral för det sansade alternativ som arbetarpartiet. med Amram Mitznas i spetsen. Göteborgs-Posten (lib) Israel går till val Kanske är Mitzna mannen som kan bryta dödläget om han skulle komma med i en ny israelisk regering. Han har en plan som går ut på att armén och bosättningarna dras bort från Gazaremsan och att fredsförhandlingar inleds med palestinierna. Om ingen överenskommelse kan nås inom ett år skulle Israel dra sig tillbaka till en säkerhetszon på Västbanken och alla små bosättningar där upplösas. Planen står i samklang med opinionsmätningar som visar att en majoritet av israelerna anser att bosättningarna ska monteras ned och att palestinierna ska få bilda en egen stat. Dessa opinionsmätningar går dock stick i stäv med Mitznas dåliga siffror inför parlamentsvalet. Mitzna är dock försiktigt optimistisk inför dagens val och får stöd av att uppemot var femte väljare ännu inte bestämt sig. Kanske blir ändå inte valet en seger för Sharon. Sensationer har inträffat förr. Gefle Dagblad (lib) "Fel attityd till pappaledighet" Om man dessutom anser att det är viktigt att barnen i vårt samhälle mår bra, tycker man nog också att delad föräldraledighet är angeläget. En av mina vänner påstår att hennes man, som varit föräldraledig, är den enda av papporna i hennes bekantskapskrets som håller reda på när hans barn blir hungriga och när det är läggdags. Att tillbringa mycket tid med sitt barn leder rimligtvis till att man lär känna varandra bättre och får en bättre kontakt - det gäller ju alla andra relationer. Genom att arbeta för delad föräldraledighet arbetar vi också för att barnen som växer upp i Skåne får en bra och nära relation till båda sina föräldrar. Sedan föräldraförsäkringen infördes 1974 har kvinnor och män kunnat dela på föräldraledigheten. Föräldraförsäkringen underlättade för kvinnorna att komma in och stanna på arbetsmarknaden, men männens liv förändrades inte i lika hög grad. Istället tog barnomsorgen över ansvaret för barnen när kvinnorna lönearbetade. Kajsa Öbrink i Sydsvenska Dagbladet (Ob lib) (Källa: LNB)