Oklart vad som låg bakom helikopterhaveri
– Det är väldigt olustigt. Hela organisationen är skakad, säger Helikopterflottiljens informationschef Johan Backarp till TT.
Han syftar på att likadana helikoptrar havererat dels vid Rörö utanför Göteborg 2003, då sex personer omkom, och dels i Kebnekaisemassivet år 2000, då tre personer omkom.
Vad som låg bakom den hastiga nödlandningen utanför Ronneby på tisdagskvällen återstår att utreda. Det är en öppen fråga om det var något tekniskt fel eller om det var den mänskliga faktorn.
När helikoptern nådde vattnet slets delar av den sönder. Samtidigt utlöstes flottörer som gjorde att den höll sig flytande och de åtta ombord kunde undsättas.
– Det klassas som ett haveri eftersom halva helikoptern slets sönder. Det var en hård sättning i vattnet, konstaterar Backarp.
Statens haverikommission inleder sitt utredningsarbete vid Blekinge flygflottilj på morgonen. Då får besättningen för första gången ge sin bild av vad som hände. Inledningsvis gavs krishanteringen högsta prioritet.
– De var lite i chock. Det här skulle ha kunnat sluta mycket mer illa än vad det gjorde, säger Backarp.
Under onsdagen ska händelserna också gås igenom med Helikopterflottiljens personal i Ronneby, Linköping, Kalix och Luleå.
– Vi ska omhänderta de anställdas känslor, därför kommer vi inte att flyga i dag. Vi ska ägna oss åt varandra, säger Johan Backarp. (TT)
Cecilia Klintö