Markströms bor också i Luxemburg

Hela familjen Markström samlad utanför villan. Erik, Elise, Emanuel, Irene och Lars. BILD: PRIVAT - Vi har inga planer att återvända men man vet aldrig vad som händer, säger Lars Markström. Vägen från barndomens Äspö till dagens Luxemburg gick via studier i Lund och Stockholm. Det blev en civilekonomexamen och arbete på bland annat revisionsbyrå och Finansinpektionen. I mitten av 1980-talet gifte han sig med Irene från Norrköping och bytte efternamn från Hansson till hennes Markström. Men frågan är om inte året i Elvis födelsestad Tupelo i södra USA ändå betytt mest. - Jag var utbytesstudent 1975-1976 och trivdes väldigt bra. Människorna var väldigt öppna och hjälpsamma. Det var en oerhört positiv upplevelse. - Jag har fortfarande kontakt med min värdfamilj i USA och de har hälsat på mig både i Trelleborg, Stockholm och i Luxemburg. Lars Markström fick nys om jobbet på som EU-tjänsteman på Europeiska revisionsrätten i Luxemburg när han just börjat på Finansinspektionen i Stockholm 1995. Han skickade iväg en ansökan och erbjöds en tjänst två år senare. - Jag lyckades övertala min hustru om att det skulle bli ett spännande äventyr. Dessutom skulle det passa bra då eftersom barnen var små. Vi bestämde inte hur länge vi skulle stanna utan se vad som hände. I dag har familjen lyckats rota sig i Luxemburg. De första åren hyrde de ett hus men köpte nyligen ett när en kollega skulle sälja sitt. Nu bor familjen sedan fyra år tillbaka i Heisdorf, en liten förort till huvudstaden Luxemburg där både Lars och Irene Markström har sina arbetsplatser. Han på EU-institution och Irene på Europaskolan där hon undervisar i religionskunskap och svenska. Det bor omkring 1500 svenskar i Luxemburg. Varje år anordnar svenskkolonin ett midsommarfirande där Lars Markström brukar spela dragspel medan Irene är lekledare. Dessutom brukar den lokale återförsäljaren av Volvo stå för ett traditionsenligt luciafirande. Luxemburg är ett trespråkigt land - tyska, franska och luxemburgska, en tysk dialekt. I skolan läser barnen franska. Lars Markström erkänner att språk aldrig varit hans starka sida men att han ändå kan så pass mycket att han klarar av sitt arbete. Europeiska revisionsrätten är EU:s motsvarighet till Riksrevisionsverket i Sverige, de granskar att EU:s pengar används på rätt sätt. Lars Markström arbetar på en avdelning granskar de bidrag som ges till Östeuropa (kandidatländerna till EU), forna Sovjetstater samt Balkan. - Det rör sig om omkring 3 miljarder euro årligen och jag kontrollerar att pengarna används på rätt sätt. Lars Markström beskriver sin arbetsplats som väldigt fransk. Det är hierarkiskt och formellt på ett sätt som är annorlunda jämfört med Sverige. - Som svensk är det nog svårt att anpassa sig till en början. Vi kommunicerar till exempel mellan avdelningarna ofta via brev trots att man sitter i samma hus. Men även EU-administrationen moderniseras och nu trivs jag väldigt bra. Lars Markström tycker inte att det är så mycket som skiljer livet i Sverige från det i Luxemburg. Matvaror, vin, sprit och framför allt bensin är billigare i Luxemburg. - Men jag har märkt att allting ska gå så fort i Sverige. Det ser man bland annat i storköpen i Trelleborg. Här tar sig personalen tid och man känner sig som en kund. Så känner man det inte alltid i Trelleborg. Han har också svårt att förstå många svenskars negativa inställning till ett EMU-medlemskap. Luxemburg har varit med i EMU sedan starten. - Varför är man så rädd och skeptisk? Det fungerar bra här och vi har svårt att se att det skulle vara så odemokratiskt som många säger. - Dessutom är det oerhört praktiskt med en gemensam valuta i Europa detta gäller i synnerhet för lilla Luxemburg där man under samma dag kan behöva att resa mellan tre länder. Det har hänt att jag av gammal vana betalat med euro i stället för kronor i Trelleborg. Men det brukar oftast gå bra i alla fall. Familjen trivs utmärkt med livet i Luxemburg. För Lars Markström är det dock Sverige som är "hemma". - Här i Luxemburg kommer jag alltid var en gästarbetare. Jag kommer aldrig integreras till fullo och det är det bara att acceptera. De infödda medborgarna är nästan i minoritet i Luxemburg eftersom omkring 40 procent av invånarna har utländskt medborgarskap. Dessutom pendlar nästan 100 000 människor dagligen till landet från främst Belgien men också från Frankrike och Tyskland. - Luxemburgarna håller privat utlänningar på avstånd och det är svårt att bli integrerad, detta är något man måste lära sig leva med som utlänning i landet. För barnen är det annorlunda. - De har två platser som är "hemma" för dem - Luxemburg  och Trelleborg. Och det verkar fungera utmärkt för dem än så länge. Familjen Markström med de tre barnen Elise, 9 år, Erik, 7, och Emanuel, 5, åker till Sverige varje år under jul- påsk- och sommarloven. Semestern är sex veckor lång och barnens sommarlov börjar först i juli men varar å andra sidan in i september. Den fasta punkten i Sverige är en sommarstugan i Beddingestrand. Omkring två månader brukar det bli varje år. - Det första vi brukar göra är att åka till Smyge och köpa rökt lax. Lars Markström berättar inte utan lite stolthet att äldsta dottern lärt sig tala skånska och att hon älskar att gå på torget i Trelleborg. Besök på badhuset är ett också ett måste för barnen. Liksom filmjölk, nypotatis, jordgubbar och farmor i Trelleborg. - Hon tycker inte om att vi bor så långt bort från henne. Men samtidigt gillar hon Luxemburg. Fotnot:  Det var Ulf Linder som 1985 slog Lars Markströms klubbrekord i stavhopp för 18-åringar i IFK Trelleborg. Han höjde rekordet med 30 centimeter till 4, 20 meter.