Många rädda för att hjälpen till de drabbade ska upphöra

Stödet till de drabbade efter tsunamin har varit bra – med vissa brister.

Sex månader efter katastrofen är många drabbade oroliga för att samhället och medierna börjar glömma bort dem.

Om den svenska hjälpen till de drabbade var otillräcklig och för sent på plats dagarna efter tsunamin, har samhällets stöd varit desto bättre på hemmaplan.

Flera undersökningar visar att merparten av de hemkomna svenskarna har fått den hjälp av myndigheter och sjukvården som de anser sig ha behövt.

De allra flesta har fått någon form av psykologiskt stöd och är nöjda med kvaliteten.

Samtidigt är många rädda för att myndigheterna inte kommer att följa upp hjälpbehovet långsiktigt.

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen har fått signaler om människor som börjar må dåligt först nu.

Carl Michael Bergman, som förlorade sin fru i Thailand, säger samma sak.

– Det var väldigt mycket akututryckning under våren: hitta sina döda, få hem dem i kistor, arrangera begravningar. Sorgearbetet kommer nog att komma i gång i sommar för de allra flesta.

Drabbade har också förväntat sig att bli uppsökta eller kontaktade av myndigheterna. Carl Michael Bergman håller med om att det hade varit bra:

– Det är inte många som är direkt drabbade. Någon borde ha kunnat kontaktat en och frågat: Hur mår du? Men det är väldigt mycket papper i sådana här sammanhang, vi skyddar oss bakom blanketter.

Kommunerna har överlag fått bra betyg för sitt agerande i den akuta fasen med snabbt inkallade krisgrupper i samarbete med frivilligorganisationer.

Nära 190 ärenden med drabbade har hittills fått gratis juridisk hjälp via Advokatsamfundet.

– Fortfarande ringer någon nästan varje dag, säger generalsekreterare Anne Ramberg.

Många överlevande har också funnit stöd hos varandra och startat olika nätverk. (TT)