Måndag
På väg mot framtiden! 2 700 elever sammanstrålar varje dag i Ystad på Sydskånska gymnasiet. Bilder: Bass Nilsson" BORDER="0"På väg mot framtiden! 2 700 elever sammanstrålar varje dag i Ystad på Sydskånska gymnasiet. Bilder: Bass Nilsson Lektioner i matte, språk och fysik följs av gymnastik. Allt innan lunch. För eleverna i årskurs tre är vårmånaderna tuffa. Inför slutbetygen ligger proven tätt och lärarna vill veta vad de går för när de ska sätta betyg. På de flesta lektioner dyker diskussioner om prov och betyg upp. Kemiläraren Clas-Göran Edlund ger dem som ligger och svajar mellan två betyg en möjlighet att komplettera sitt provresultat med extra inlämningsuppgifter. Djup koncentration. På kemilektionen rådde tystnad i bänkarna. Slutprovet är nära och för de elver som känner att de står och väger mellan två betyg finns möjligheten att jobba extra. Karl-Johan Emgård och Andreas Håkansson i NV3a lyssnar uppmärksamt." BORDER="0"Djup koncentration. På kemilektionen rådde tystnad i bänkarna. Slutprovet är nära och för de elver som känner att de står och väger mellan två betyg finns möjligheten att jobba extra. Karl-Johan Emgård och Andreas Håkansson i NV3a lyssnar uppmärksamt. - Det är väldigt mycket att göra just nu. Vi har många prov och läxor. Sedan är det arbeten som ska lämnas in och böcker som ska läsas ut och laborationsrapporter som ska skrivas klart, säger Cecilia Palmén i NV3c. De mest praktiska lektionerna ger ett välkommet avbrott bland lektionerna som annars mest går ut på att lyssna och anteckna. Cecilia Palmén i NV3c har ena handen i varmt, den andra i kallt vatten." BORDER="0"De mest praktiska lektionerna ger ett välkommet avbrott bland lektionerna som annars mest går ut på att lyssna och anteckna. Cecilia Palmén i NV3c har ena handen i varmt, den andra i kallt vatten. Med dagliga läxor och slutprov som omfattar 400 sidor går en stor del av helgerna och kvällarna åt att plugga formler och repetera glosor. - Vi ska träffas några timmar i helgen och hjälpas åt med en laborationsrapport, säger Thilda Nilsson i NV3c. Att klasskamraterna hjälps åt är en självklarhet. - Är det något så ringer man bara. Det nya betygssystemet ger inte så stor konkurrens, det är inte så stressande. Vi konkurrerar inte på samma sätt som de med de gamla betygen gjorde. Nu kan alla de som är värda MVG få det, tidigare var det bara en viss kvot i klassen som kunde få femma, säger Cecilia Palmén, NV3c. På tredje våningen ligger NV3c:s skåp. När det är som stressigast har eleverna fem minuter på sig att springa upp, lämna böckerna, hämta nya och fortsätta till nästa lektion." BORDER="0"På tredje våningen ligger NV3c:s skåp. När det är som stressigast har eleverna fem minuter på sig att springa upp, lämna böckerna, hämta nya och fortsätta till nästa lektion. Att det kan vara hårt i skolan vittnar klassens avhopp om. När de började ettan var de 34 elever, i dag är de 17 kvar. De som lämnat klassen har bytt program eller hoppat av. Vanligast är att man fortsätter på samhällsprogrammet eller går om en klass. Den nya gymnasieskolan har en tydlig inriktning mot att elevernas arbete ska vara så självständigt som möjligt. I flera ämnen varvas perioder med lärarledda lektioner med enskilt arbete. Det betyder frihet, men också ett större ansvar. - Ibland känns det som att 80 procent av allt arbete vi lägger ner är enskilt arbete. Då blir det gärna att man jobbar hemma och sitter uppe till tolv eller ett på natten, säger Stina Eriksson i NV3c. Hur mycket de har att göra går i vågor. Ofta är problemet inte att de har prov utan att de ligger ungefär samtidigt. Under slutet av kurserna klumpar proven ihop sig - alla lärare vill veta hur deras elever ligger till. Jonna Ohlsson i klass ES3Mu." BORDER="0"Jonna Ohlsson i klass ES3Mu. Även om läxor och förberedelser inför prov tar en stor del av fritiden är det inte alla som tycker att skolan känns stressig. - Jag tycker inte vi har det så stressigt. På samhällsprogrammet skriver vi mycket arbeten och det passar mig bra även om det är flera som ska in nu, säger Kristoffer Ohlsson, SP3a. Kraven på att prestera finns nästan inbyggt i skolans väggar. Föräldrar som vill att det ska gå bra för sonen och dottern, lärarna som är anställda för att driva kunskapen framåt, eleverna som söker sin väg fram till rätt yrke och en yttervärld som ställer allt högre krav på utbildning och kompetens. - Men det är ju ändå så att i slutändan är det man själv som ställer kraven, säger Kristoffer Ohlsson. Klasskamraten Kristina Petersson Brodda håller inte helt med. - Om man har lyckats bra en termin och visat hur duktig man är för en lärare, då känner man kravet att man måste ligga kvar på den nivån inför läraren. På det estetiska programmet är konkurrensen inte alltid den om betygen. Det kan handla om att synas och höras. - Det är inte så mycket pluggstämning på estetprogrammet. Men visst finns det ett behov av att uttrycka sig, att synas och höras, säger Jonna Ohlsson i ES3Mu. - Det är inte direkt någon konkurrenssituation. Alla har sin stil och spelar sin genre, någon spelar klassiskt en annan hårdrock, säger Johnny Nilsson i ES3Mu.
