Kultursekreteraren talar ut om bråket
När YA träffar henne för en summering av hennes tid hittills i Tomelilla, räknar hon snabbt till fem företrädar - vikarier eller fast anställd - sedan Tomelilla kommun 1999 tog över ansvaret för Konsthallen. En av hennes föregångare, Benny Unfors, fick nog och sade upp sig efter bara en månad. Det var i april 1999. Nu vikarierar Marie Johansson för kulturchefen Mona Björkman, som är sjukskriven. - Men jag vill stanna i Tomelilla, säger Marie Johansson. Hon tycker, att det här finns en stor potential och många krafter som, bara de samverkar, kan göra Tomelilla till en livaktig kultur- och konstkommun. Hon tillträdde sitt vikariat för drygt sex månader sedan. Att syssla med utställningar kräver framförhållning. I juni kommer hennes första "egna" utställning. Då fylls Konsthallen av tio unga konstnärer från Sverige och Danmark. Nu är också Sune Rudnerts utställning över. Marie Johansson står fast vid ståndpunkten att hon som ansvarig för Konsthallen måste kunna stå för vad som visas där. Och vissa av Sune Rudnerts kvinnoskildringar uppfattade hon som förnedrande. De ville hon inte visa. Hon tycker, att det hade varit annorlunda om Sune Rudnert velat provocera. - Jag skulle vilja göra en utställning om kvinnoförnedring. Men då är syftet att skapa debatt. Men Tomelilla kommun skrev kontrakt med Sune Rudnert om utställningen redan för flera år sedan. Hade det inte varit rimligt, att hon accepterade det och så att säga "gillade" läget? - Nej, jag är Konsthallens ansikte utåt och måste kunna stå för vad som visas, säger Marie Johansson. Hon anser också, att Tomelilla kommun visat Sune Rudnert bristande respekt genom att inte på ett tidigt stadium ta kontakt med honom och diskutera den kommande utställningen. -?Om jag jobbat här för två år sedan, hade jag tagit kontakt med honom, säger hon och hävdar att bråket om utställningen då aldrig hade uppkommit. Hon säger, att det är brukligt att de ansvariga för en Konsthall eller ett galleri har en dialog med konstnären som ska ställa ut och väljer ut verk och gemensamt diskuterar hur utställningen ska utformas. Hon har också fått kritik för sitt agerande under pressvisningen, då hon öppet kritiserade och ifrågasatte Sune Rudnerts konst, trots att han så att säga var kommunens gäst. - Det kunde ha skötts på ett annat sätt. Men jag var oerhört pressad och stod ensam. Rudnert ifrågasatte också min kompetens, säger hon. Rudnert har också krävt Marie Johanssons avgång. Hon påpekar, att hon också fått mycket stöd. - Och ska jag avgå, är det en hel rad andra som är ansvariga som också skulle avgå, hävdar Marie Johansson. Såväl kulturförvaltningens chef, Mats Ekberg, som ordförande i nämnden, Thomas Leandersson (c), undertecknade brevet till Sune Rudnert, vari Konstrådet krävde att Rudnert inte skulle visa sju namngivna tavlor. - Vi försökte egentligen bara föra en diskussion med konstnären, hävdar Marie Johansson. Bråket och debatten, som följde därefter, har lett till att en utredning bland annat närmare ska klargöra vem eller vilka som har ansvar för utställningar i Konsthallen. En effekt av rabaldret kring Sune Rudnerts utställning har varit en livaktig debatt, som Marie Johansson välkomnar. Folk, som annars inte är engagerade i konst, har kommit till Konsthallen. - Jag har aldrig tidigare varit någonstans, där det under fyra veckor diskuterats konst så intensivt. Men det är ju tack vare att konsten visades! - Ja, det finns en dubbelhet i det här, erkänner Marie Johansson.
