Klart om fastighetsskatten
För flerbostadshus blir avgiften 900 kronor per bostad men högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Skattebortfallet blir 16,3 miljarder kronor, varav 10,3 miljarder finansieras genom den kommunala avgiften. Resterande 6 miljarder finansieras genom att reavinstskatten höjs från 20 till 30 procent.Reformen ska utredas av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Om utredningen skulle visa att förslaget ger oönskade effekter, till exempel för en viss region eller inkomstgrupp, är arbetsgruppen fri att pröva andra alternativ.Men eventuella justeringar måste finansieras fullt ut inom bostadssektorn.
Ett förslag ska skickas på remiss i juni i år med inriktning på en proposition under hösten.
Under våren har en arbetsgrupp under ledning av finansminister Anders Borg utrett konsekvenserna av att slopa fastighetsskatten. I gruppen har tjänstemän från de fyra partierna ingått.
Gruppens arbete har redovisats för partiledarna, som kom överens på tisdagsförmiddagen. De fyra partierna kom i somras överens om att ersätta fastighetsskatten med en låg kommunal avgift. De kom också överens om att höja reavinstskatten för att finansiera reformen. Ingen villaägare skulle heller behöva betala mer än i dag.
I väntan på att hela skatten skulle avskaffas införde den nya regeringen en frysning av skatten och en begränsning av skatten på markvärdet - till högst 2 kronor per kvadratmeter eller maximalt 5000 kronor.
Dessutom sänktes fastighetsskatten för hyreshus från 0,5 till 0,4 procent den 1 januari i år. För bostadsrättsföreningar slopades den så kallade schablonskatten.
I dag får statskassan in omkring 16 miljarder kronor om året genom fastighetsskatten på småhus och flerbostadshus. Om man även räknar in industrifastigheter och lokaler ger fastighetsskatten cirka 25 miljarder kronor.
Förslaget som partiledarna nu kommit överens om handlar om skatt på boende. (TT)