Inget trauma efter Mijailovic-domen
Hur har mordet på Anna Lindh påverkat allmänheten? Birgitta Darrell, som är Krisberedskapsmyndighetens seniorrådgivare i mediefrågor, jämför med ett par andra nationella trauman: Mordet på Olof Palme och Estoniakatastrofen. "Dem associerade vi alla direkt till den dagen Anna Lindh knivskars." Oron fanns för att ytterligare en katastrof skulle förbli ouppklarad. Ännu har ingen gärningsman fällts för Palmemordet Estonias förlisning har hos många lämnat en rad obesvarade frågor, konstaterar Birgitta Darrell. Lindhmordet kunde lösas. Att en gärningsman kunde bindas till dådet var det viktiga, sett i ett samhällspsykologiskt perspektiv. Påföljden är i det sammanhanget av mindre vikt, bedömer Birgitta Darrell. Men Lindhmordet har ändå lämnat en bestående oro. Krisberedskapsmyndigheten har vid två tillfällen - direkt efter mordet och i våras - låtit undersöka hur gemene man påverkats av mordet. Till bilden hör att under loppet av några månader inträffade flera våldsdåd där gärningsmännen varit i kontakt med psykvården: I Åkeshov och i Gamla stan i Stockholm och i Arvika. Mätningarna visar att två av tre är oroliga för samhällets förmåga att vårda psykiskt sjuka - en oro som inte klingat av. "Det är 67 procent, och så höga procentsatser brukar vi inte ha på orosskalan över huvud taget för någonting. Det är exceptionellt, säger Birgitta Darrell." Den pågående studien ska belysa vad denna oro får för konsekvenser. "I förlängningen måste den ändå innebära att beslutsfattare och myndigheter vidtar åtgärder, säger Birgitta Darrell. Så länge svenska folket inte sett resultat kommer orosnivån att ligga där den ligger."
