Ingen gallringröjning in naturreservat
En tomelillabo skrev till länsstyrelsen om Listarumsåsens naturreservat våren 1998. Han påpekade bland annat att det var svårt att ta sig fram och att det såg skräpigt ut i området. Nu har miljöenheten svarat och inleder med en lång bakgrundsinformation om naturreservatet kring Listarumsåsen. Beslutet att skydda åsarna vid Listarum togs när det fortfarande fanns ersättning för vägrad grustäkt. Naturreservatet består formellt av av två delar, mark som köpts in av staten spridd på tre delområden och en privat fastighet. Syftet med den statliga delen är att skydda grusåsarna, bevara ett beteslandskap som aldrig legat under plog, bevara och utveckla ädellövskog samt att hålla området tillgängligt för ett rörligt friluftsliv. När det gäller skötseln ska den ske genom bete. Att skogen växer igen ska förhindras genom röjningar. Avsikten är att de stigar som finns markerade i skötselplanen från 1993 ska underhållas. Detta var något tomelillabon 1998 menade var eftersatt. Länsstyrelsen försvarar sig nu med att det finns tre nationalparker, cirka 160 naturreservat och flera andra naturskyddade områden i länet. Varken pengarna eller de anställda räcker till för att sköta de nödvändiga underhållsåtgärderna. Därför kan det dröja mellan besöken även i Listarumsåsens naturreservat. En annan anledning till att det ser skräpigt ut i området är att skogen ska lämnas för fri utveckling. Det skapar mer död ved och utvecklar skogens naturvärden bland annat genom rik biologisk mångfald. Det finns ingen målsättning från länsstyrelsens sida att göra skogen strövvänlig, gallra upp eller röja. Därför låter man också den sly som avverkas ligga kvar.
