Ingen anstormning från nya EU-länder

Sedan den 1 maj, då EU växte med tio nya medlemsländer, har Migrationsverket fått in 2 574 ansökningar från nya EU-medborgare som vill ha uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige. Det är ungefär 780 fler än under perioden maj-augusti i fjol.

Drygt hälften av ansökningarna kommer från Polen, det största av de nya medlemsländerna. Och det är också polackerna som står för den största ökningen jämfört med förra året.

Från Cypern och Malta har det inte kommit en enda ansökan och från Slovenien och Slovakien är ansökningarna också mycket få.

Än så länge ska man inte dra allt för stora växlar av statistiken, eftersom det inte gått så lång tid sedan EU-utvidgningen. Alla EU-medborgare har rätt att vara här i tre månader innan de behöver göra någonting alls. Därefter måste de ansöka om uppehållstillstånd, men något arbetstillstånd behövs inte.

Inför utvidgningen var regeringen orolig för att den skulle föra med sig "social turism", att nya EU-medborgare skulle komma till Sverige och utnyttja socialförsäkringssystemet, eller att de skulle få lägre lön och sämre arbetsvillkor än svensk arbetskraft.

Regeringens förslag om övergångsregler röstades ned i riksdagen och därför behövs nu inget arbetstillstånd för polacker, letter, tjecker och andra som vill komma hit och jobba.

Inte heller en första genomgång som Riksförsäkringsverket (RFV) gjorde för en tid sedan visade några tecken på "social turism". Under juni betalade svenska staten ut 1,3 miljoner kronor i barnbidrag, föräldrapenning och liknande till medborgare i andra EU-länder, både gamla och nya.

Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF) konstaterade i somras, i sin första kvartalsrapport till regeringen, att inte en enda person från de nya EU-länderna ansökt om svensk a-kassa sedan utvidgningen den 1 maj.