IFK Ystad - ett lag i toppen

Elitserien i handboll hade kört fast. Den var förutsebar och ointressant för både publik och media. Matcherna var för många, profilerna för få och till slut strök SVT till och med SM-finalerna ur sin tablå. Det var i våras och det var felaktigt, men ändå en tydlig fingervisning om elitseriens sjunkande status. Elitserien i handboll behövde vård. Inte bara någon som huldade om den och tyckte synd om den, utan den behövde behandling. Kanske något vaccin mot Redbergslid och Drott - deras dominans hade fått Handbolls-Sverige att känna trötthet och uppgivenhet - men framförallt nytt blod och ny puls. Jag vill inte påstå att patienten är botad, men det finns anledning att tro på ett friskare liv för elitserien den här gången. Efter en närmare undersökning av elitserien baserar jag den positiva diagnosen på framförallt två saker: * Stockholmslagens entré. Hammarby IF och Djurgårdens IF är två utmärkta varumärken i svensk idrott. Klubbnamnen i sig kommer att ge elitserien värdefull draghjälp och - hur snett det än må vara - det är en garanti för att TV lite oftare rycker ut med sina kameror till vanliga elitseriematcher och inte bara när Bengt Johansson kallar till fest. * Magnus Wislanders återkomst. Det kan möjligen tyckas konstigt att lägga så stor vikt vid en enda spelare, men så är det heller inte vilken spelare som helst som återvänt till Sverige. Magnus Wislander är kanske världens genom tiderna bästa handbollsspelare, en legend innan han fyllt 40. Kungen av Kiel kommer att locka storpublik var helst han drar fram på sin Eriksgata genom Sverige. Med Magnus Wislander i laget blir Redbergslid större favorit än någonsin. RIK har lyckats få Martin Boquist att stanna kvar, trots att han hade platsat i de flesta av Europas klubblag och kunnat kvittera ut betydligt fetare lönekuvert, fullproppade med euro. Dessutom har RIK behållit klasspelare som Martin Frändesjö och Magnus Lindén och förstärkt med elitseriens bästa målvakt, Dan Beutler. Guld. Därefter, på platserna 2, 3, 4: IFK Ystad, Drott och Sävehof. Inte nödvändigtvis i den ordningen, men definitivt på platserna 2-4. Ganska tidigt kommer Redbergslid, IFK Ystad, Drott och Sävehof att gå loss och lämna det övriga fältet bakom sig. Allt annat vore en överraskning. IFK Ystad har ett lag som är likvärdigt i kvalitet med det som gjorde en strålande elitseriesäsong men som än en gång floppade i SM-slutspelet. Bättre skytte, sämre målvakter. Ungefär så. Jag har tidigare skrivit att Krzysztof Fatalski har alla förutsättningar för att bli elitseriens stora utropstecken och kan mycket väl panga in sig på skytteligans Topp 10-lista. Och Mathias Jakobic, denne olycksalige stockholmare, bedöms från IFK-håll att gå mot en stark säsong. Vi får väl se. Talang och vilja finns - men håller kroppen? Det vi såg av IFK Ystad under Allehanda Open var riktigt bra - fram tills 20 minuter återstod av den finalmatch mot Sävehof som man var på väg att vinna i utklassningsstil. Då blottades skrämmande brister. När nyförvärven Dennis Sandell och Krzsystof Fatalski tvingades lämna matchen i förtid kom IFK Ystad att bestå av en samling ängsliga spelare, handlingsförlamade, helt tömda på självförtroende. Sävehof punktmarkerade Kaupo Palmar och Stian Tönnesen och det var som att skära av själva blodtillförseln i IFK Ystads spel. Laget kvävdes. Förhoppningsvis har Jan "Proppen" Karlsson lärt av både sina egna och av spelarnas misstag från den matchen. I vilket fall som helst blev det dyra läropengar, kollapsen kostade exakt 100 000 kronor. Åtskilliga lag kommer att plocka bort Fatalski eller Palmar så fort tillfälle ges och det gäller att IFK hittar lite fyndiga lösningar på problematiken. Får Ystad praktisera det spel man vill kommer det att smälla från både höger och vänster och Stian Tönnesen kommer att göda Marcus Ahlm med insmugna delikatesser. Under såna lyckliga omständigheter är Redbergslid det enda lag som kan mäta sig med IFK Ystad. Fast elitserien är en sak. SM-slutspelet en helt annan. Det primära för IFK Ystad den här säsongen är inte att glänsa under serielunken utan att vara som bäst när det gäller som mest. Laget kommer inte att ha några problem att ta sig till SM-slutspel. Väl där har man desto mer att bevisa.