Hunden utvecklas hela tiden
En valp är obekymrad. De flesta valpar är övertygade om att hela världen älskar dem. De tar sig friheter med människor och djur, särskilt hundar. Och de vuxna hundarna är fördragsamma, de tillåter valpen att göra mycket som de aldrig skulle tillåta en vuxen hund att göra, t ex att bita sig fast och hänga kvar i kragen. Den här perioden varar till de är omkring åtta - tio månader gamla. Under den perioden är det viktigt att lära valpen ett antal grundläggande regler. men det måste ske med lek. Tvånget kommer inte alls in i det här skedet. Hunden är inte mentalt förberedd på att hantera krav. Men att lära hunden sitta innan den får äta, att sitta innanför dörren, att ta ögonkontakt för att få tillstånd, att, i vissa fall, komma på inkallning, är enkelt och bygger upp förhållandet mellan föraren och hunden. När hunden väl blir åtta - tio månader gammal har den nått sin fulla mankhöjd, den har gått igenom första könsmognaden mm. Ungefär vid den tiden går ofta hunden igenom en stor förändring. Den där frimodiga valpen som hittade på hyss, som kastade sig över vuxna hundar, har nu blivit försiktig. När en annan hund närmar sig viker den öronen bakåt, drar in svansen under sig, ger sig omedelbart även för spelade hot. Det verkar som om hunden, utan att tänka som vi gör, på något sätt är medveten om att han/hon kan tas för en vuxen hund men samtidigt är medveten om att han/hon inte kan hantera det mentalt. I stället blir signalerna för undergivenhet mycket starkare än de var under valpstadiet. Som hundägare kan man undra vad som hänt. Är hunden egentligen frisk? Hela den här perioden präglas av osäkerhet. Under den här perioden når hunden också "spökstadiet" när allt kan vara farligt. En plastkasse som blåser längs gatan utlöser skällande, morrande innan hunden gömmer sig bakom husses eller mattes ben. Det kan krävas en hel del stöd för att hunden ska våga sig fram och undersöka plastkassen som nu ligger stilla. Gentemot andra hundar kan unghunden visa ett kluvet beteende, dels ett "kaxigt" skällande så länge den andra hunden är långt borta, dels att ta skydd bakom husse och matte med alla tecken på undergivenhet. När de olika perioderna uppträder kan variera en hel del beroende både på ras och individ. De åldrar som jag anger är bara ungefärliga och ska inte tas alltför bokstavligt. Efter spökperioden börjar den mentala könsmognaden närma sig; hunden håller på att bli vuxen. Nu börjar den mäta sig med hundar som är lite yngre än den själv. Den provar dominansbeteende, rusar morrande fram, griper tag i den andra hunden krage samtidigt som den hotfullt viftar med den högt hållna svansen. Hunden gör så här även mot hundar som den vuxit upp tillsammans med och känt i hela sitt liv. Vår hund testar en uppsättning beteende som den sedan kommer att använda i vissa situationer mot andra hundar, fr a allt av samma kön. Det händer till och med att man får se en hund som uppträder så hotfullt att den andra unghunden undergivet lägger sig på sidan med svansen mellan benen. Den hotfulla hunden snusar då den andra hunden kring könsorganet för att känna efter om den urinerat. Vissa hundar gör det av undergivenhet. Fortfarande när den andra könsmognaden är över är vår hund osäker på sin ställning i förhållande till andra hundar. Ett vanligt beteende är att hunden uppträder avvisande. När den ser en annan hund kastar den sig ut i kopplet och skäller med raggen stående. Många hundägare tycker detta är pinsamt. Med sitt hotande och skällande säger vår hund ungefär: "Kom inte hit". Men oftast står raggen upp även över korset så hunden säger inte: "Kom inte hit för då får du pisk!". Den säger snarare: "Kom inte hit för då vet jag inte riktigt vad jag ska göra". Hundägaren uppträdande har här stor betydelse för om vår hund ska bli en lugn och stabil hund som använder precis de signaler som behövs för att visa vår hunds status, utan att ta i för mycket och överdriva som de gärna gör i ungdomen.
