Hovrätten fäller Rödebypappan

Mannen friades i tingsrätten. Hovrätten har konstaterat att mannens gärningar normalt skulle ha inneburit fängelse för dråp, men att det inte kunnat komma i fråga eftersom han varit allvarligt psykiskt störd vid gärningen. Men eftersom han inte är behov av tvångsvård är det inte aktuellt att döma honom till det.Den friande domen i maj i Karlskrona tingsrätt kom att bli både kritiserad och omdiskuterad. Samtidigt som 50-åringen har starka sympatier i vida kretsar, så väckte det anstöt hos andra att man helt kan undgå påföljd när man skjutit ihjäl en tonårspojke och svårt skottskadat en annan.- För föräldrarna är det viktigast att en domstol säger att den här mannen har gjort fel som har dödat deras son, sade advokat Per Swahn, ombud för föräldrarna till den ihjälskjutne 15-åringen, när tingsrättsdomen överklagades.Men Josef Zila, docent i straffrätt, hörde till de experter som läste tingsrättsdomen med positivt intresse.- Allmänheten måste finna sig i att det faktiskt finns människor som inte kan ställas till svars för sina handlingar, var hans kommentar.De flesta jurister som kommenterat Rödebyfallet har varit överens om att fallet är så intressant och ovanligt att det troligen kommer att prövas i Högsta domstolen.Mannen döms att betala totalt 181 800 kronor i skadestånd. Det högsta enskilda beloppet, 57 200 kronor, går till den skottskadade 17-åriga pojken.Hovrätten delar tingsrättens bedömning om förloppet och vad som hände på gården, men anser att mannen varit i tillräcklig grad medveten om vad han gjorde. Det kan därför inte på denna grund uteslutas att han haft uppsåt i straffrättslig mening, anser rätten.Den gärning som orsakat den ene pojkens död utgör dråp. När det gäller den andra pojken anser inte hovrätten det styrkt att mannen haft uppsåt att döda, och den gärningen bedöms därför som grov misshandel.Omständigheterna kring dådet gör att straffvärdet enligt hovrätten ligger klart under straffminimum för dråp, men ändå så högt att påföljden normalt skulle ha blivit fängelse.Men eftersom mannen led av en allvarlig psykisk störning vid händelsen är den påföljden inte aktuell. Och eftersom den allvarliga störningen inte finns kvar kan han heller inte dömas till tvångsvård.Enligt hovrätten återstår då två alternativ: Antingen döma till skyddstillsyn och villkorlig dom eller förklara 50-åringen helt fri från påföljd.Hovrätten väljer det senare alternativet, bland annat med hänsyn till att risken för återfall i brott bedöms som ringa och till att mannen redan suttit frihetsberövad i mer än ett halvår.