Hon valde den kommunala vården

Lena Lindberg. BILD: TOMAS NYBERG Hon har varit sjuksköterska sedan 1975 och distriktssköterska i drygt tio år. När Ädel-reformen (att en del av primärvården, framför allt hemsjukvården, fördes över i kommunal regi) kom 1992 följde hon med över till kommunen. Det har hon inte ångrat. - Jag valde att gå över till kommunen för att jag ville möta patienterna i deras hemmiljö, säger Lena Lindberg. Det är så annorlunda att komma hem till folk. Det är deras val hur de vill ha det och jag kan bara ha åsikter. Det är spännande att vara tvungen att jämka. Äldreomsorgen har haft flera olika organisationsformer. En tid var Lena Lindberg både enhetschef och distriktssköterska samtidigt. Hon har också vikarierat som medicinskt ansvarig i ett år. Nu är hon "bara" distriktssköterska. - Jag har inte ångrat en dag, säger hon. Det är bara intressant att byta jobb. Hon är distriktssköterska i ett område, Delfinen, som sträcker sig från Bryggaregatan till Albäck, från Svenstorpsgatan/Per Hans väg till Strandgatan/E6. Inom det området har hon vid varje tillfälle cirka 50 patienter som är "aktiva". Det omfattar ett demensboende, ett korttidsboende och sju växevårdsplatser. Hon har ingen egen mottagning. - Vi har en läkare från Katten som är ansvarig för demensboendet, berättar Lena Lindberg. Men varje patient kan ha kvar sin egen familjeläkare. Samarbetet med läkaren fungerar i de flesta fall bra. För det mesta hör de av sig snabbt då man vill ha svar på något. Lena Lindberg är ansvarig för hälso- och sjukvården inom Delfinen-området. Jobbet omfattar provtagningar, medicindelning, omläggningar, medicinska bedömningar. Det kan också handla om kontakter med läkare och handledning av personal i till exempel såromläggning, provtagning, injektioner och att sätta kateter. Hon jobbar helg var sjätte vecka. Då slås alla sju distrikten på väster samman. Även för kvälls- och nattsjuksköterskor är distrikten sammanslagna. Hon är nöjd med löneutvecklingen, särskilt de senaste åren. - Pengarna är inte allt, säger hon. Jobbet ska vara roligt, det ska kännas bra och vårdtagaren ska vara nöjd. Jag känner mig till freds. Varje dag besöker hon äldreboende inom området. Hon är också med och träffar hemtjänstgruppen varje dag för att se om det finns nya sjukvårdsbehov. - Vi behöver utveckla äldreomsorgen mer, säger hon. Även om Trelleborg ligger långt framme jämfört med många kommuner eftersom vi tog över allt redan 1992. Vi behöver ytterligare stärka kedjan kommunen - primärvården - slutenvården. Medelåldern för de boende i äldreomsorgen ökar, vårdtyngden ökar, alltfler svårt sjuka vårdas hemma. - Vill de vara hemma så ska vi ställa upp, säger Lena Lindberg. Nu håller vi på och anställer en ambulerande på vart och ett av de tre distrikten i Trelleborg. Då kan vi vara sjuka eller ta enstaka semesterdagar utan att jobbet samlas. Om någon obotligt sjuk vårdas i hemmet så finns möjligheten att ta in personal som kan vaka, så den sjuke inte blir ensam. Men Lena Lindberg har också synpunkter på vad som behöver förändras inom äldreomsorgen. - Det behövs mer personal, säger hon. Personal med bra utbildning. Omvårdnadsarbetet måste göras mer attraktivt och därför bör vi separera omsorgsarbetet från städning och matlagning. Ingen personal klagar på vården eller omvårdnaden. Det är städning och tvätt man vill slippa. Detta är inte någon nedvärdering av städningen, för allt jobb behöver göras. Hon vill också att det skapas fler boende för dementa med läkare som är mer tillgängliga. - När 40-talisterna kommer så räcker inte resurserna, säger hon. Då kommer det att ställas helt andra krav. Troligen blir boendena mera som små lägenheter.