Annons
Nyheter

Har hundar glädje av varandra?

Jag tänkte skaffa en hund till som sällskap åt den jag redan har. Vad ska jag välja och hur ska jag bära mig åt? Det är ganska ofta som jag får de frågorna och på ett sätt är svaren ganska enkla.
Nyheter • Publicerad 19 april 2002

Skaffa inte en hund till för att du har dåligt samvete på grund av att du lämnar din hund ensam för mycket eller för att du tycker synd om hunden. Hundarna har mycket glädje av varandra, men inte när du vill att de ska ha det. När inte du är där och håller ihop flocken så har du två hundar i stället för en som ligger och väntar på att du ska komma hem. Om man lämnar två vuxna hundar hemma för sig själva kan man se när man kommer hem att alla mattor ligger på sina platser, inga saker har rubbats. Hundarna har inte gjort något, utom kanske druckit lite vatten. De väntar. Jag tror inte det spelar någon större roll för hunden om den ligger ensam och sover eller tillsammans med en hund till som sover. Så länge den ena hunden är valp är det annorlunda. Den håller fortfarande på och undersöker miljön den hamnat i. Då kan stora delar av möblemanget vara flyttat när man kommer hem. Men jag kan inte rekommendera att en valp lämnas hemma utan övervakning tillsammans med en vuxen hund Däremot har de mycket glädje av varandra när du är hemma eller ute tillsammans med dem. Sedan finns det säkert många olika sätt att föra in valpen i den nya familjen. Men jag tror att man ska tänka sig för redan när man väljer valp. En timid och skygg valp kan få problem när en vuxen hund säger ifrån eller vill leka med den. Välj en valp ur flocken som verkar robust och företagsam för den kommer att möta en del hårda tag. Sedan finns det säkert flera olika sätt att föra in den nya hunden i er flock. Vi har valt att låta den vuxna hunden möta valpen på neutral mark, t ex att vi haft hunden med när vi hämtat valpen men väntat tills vi kommit till en rastplats innan vi låtit dem möta varandra. När vi presenterat dem för varandra har en av oss haft valpen i famnen och den vuxna hunden har fått snusa på valpen. När intresset verkat minska sätter vi ner valpen så de får röra sig lite. På det viset tror vi att vi visar hunden att valpen är vår, att den hör till oss. Väl hemma igen släpper vi in båda hundarna samtidigt. Valpen börjar genast undersöka alla föremål och den vuxna hunden får chansen att visa vilka föremål den betraktar som sina och berätta det för valpen. Valpen får också en fredad hörna, antingen en transportbur eller bara en låda med filt, som den vuxna hunden inte får beträda. Där ska valpen ha en fristad där den inte får störas. En sak att tänka på i sammanhanget är att vi måste syssla tillräckligt mycket med valpen och inte bara nöja oss med att de två hundarna leker så bra tillsammans. Om vi lämnar hundarna åt sig själva och tycker det är bekvämt att de sysselsätter varandra kommer valpen snabbt att koncentrera sig på den vuxna hunden och visa oss mycket lite intresse. Sedan får vi problem med att få kontakt med valpen och fostra den. Den ser den vuxna hunden som sin ledare. Ska valpen vara av samma kön som den vuxna hunden? Tja, det är i mycket en smaksak. Det beror mycket på den vuxna hunden, ålder och temperament. Om vi tar två tikar först. Den vuxna tiken fostrar valpen, men det brukar inte vara något problem så länge det inte är någon tvekan om vem som är ranghögst, dvs du. Tikarna löper, viss, men efter ett år eller två brukar de synkronisera sina löp så att man fortfarande bara har två löpperioder om året. Någon konkurrens mellan hundarna uppstår inte heller i samband med löpen. Det är upp till oss att signalera till hundarna vem vi anser vara ranghögst av dem, t ex genom vem vi hälsar först på, vem som får mat först, vem som först går in genom dörrar mm. Vuxna hanhundar kan komma att konkurrera med varandra när det finns löptikar i närheten. Beroende på typ av hundar kan situationerna bli mycket besvärliga så att man måste hålla hundarna isär. Resten av tiden brukar det inte heller vara något problem. Hanhundar brukar vara mjukare och hänsynsfullare mot valpar än tikar. Hanhund och tik är inte något problem cirka nio månader om året, men de tre övriga kan bli en verklig prövning. Tiken luktar ju inte bara under själva höglöpet, när hon är parningsberedd utan omkring fyra veckor efter också. Vissa hanhundar kan få fullständig kortslutning i hjärnan under den perioden och bli helt ohanterliga. Många får ackordera ut hanhunden under löpperioden. Det finns fördelar och nackdelar med alla kombinationer men jag föredrar nog att ha hundar av samma kön. Jag tycker det är enklare.

Mattias Pehrsson mattias.pehrsson@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons