Nyheter

Fler och mer farliga rengöringsmedel

Rent till varje pris. Men notan betalas inte i kronor och ören utan i form av skador på hälsan och miljön. Antalet miljöfarliga rengöringsmedel uppgår till flera hundra och vi använder alltmer av dem.
Nyheter • Publicerad 12 maj 2008

På fem år har antalet typer av rengöringsmedel som säljs till svenska konsumenter ökat med 25 procent till omkring 2000.

Lägger man till industrins flora av rengöringsmedel finns det totalt 7000 sorter i landet.

Av dessa är 259 betraktade som miljöfarliga, det vill säga giftiga för vattenlevande djur och växter, enligt en årlig rapport om miljö- och hälsofarliga kemikalier från Kemikalieinspektionen och Statistiska centralbyrån.

Vanliga konsumenter har tillgång till 56 av dem.

– Det rör till exempel avfettningsmedel, för att få bort rost från skruvar och muttrar. Sedan är det rengöringsmedel med starka syror och lacknafta. Avfallet måste användaren lämna till en miljöstation, säger Margareta Östman, kemist på Kemikalieinspektionen.

TT: Men kan man lita på konsumenterna?

– Nej, man kan inte alltid lita på det. Men man måste göra allt för att underlätta, säger Östman.

– Vi har inte haft någon uppföljning på avfallsbiten. En del slås ju uppenbarligen i slasken, i vattnet, eller bränns. Men en del kommer ju in, tillägger hon. Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, är oroad över det allt större flödet av miljö- och hälsofarliga kemikalier ute i samhället.

– Den här trenden har ju pågått sedan 1950-talet, när det moderna kemiindustrin växte fram. Det fortsätter att öka. Det är inte hållbart, säger han.

Han välkomnar EU-projektet Reach, som handlar om registrering, utvärdering och tillståndsgivning för kemikalier. Men han tror inte det räcker för att få ned "de totala flödena".

– För att göra det behövs något allmänt ekonomiskt styrmedel, för att dämpa, som lantbrukarnas skatt på bekämpningsmedel och energi- och koldioxidskatt på bränsle, säger Karlsson. Detta tror dock inte Östman på. Hon räknar med att skatter och avgifter bara leder till "en prishöjning i andra änden".

Karlsson får dock medhåll från EU-parlamentarikern Carl Schlyter (mp), som passar på att varna för att EU:s plan för att på elva år registrera 12000 kemikalier och kräva ytterligare tester på sådana som anses farliga kan haverera.

– Den arbetsbördan är helt orimlig. EU:s kemikaliemyndighet (i Helsingfors) behöver betydligt större resurser för att kunna göra sitt arbete.

Han tillägger att han ser ett behov av fler förbud.

– Det finns nästan alltid rimliga alternativ, säger han.

TT har förgäves sökt miljöminister Andreas Carlgren (c) för en kommentar. 

Joakim Goksör/TT
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.