Fler kvinnor polisanmäler partner

- Det anmärkningsvärda är att såpass många kvinnor uppger att de polisanmäler. Det går emot mycket forskning som säger att kvinnor ogärna polisanmäler närstående, säger Jennie Wigerholt, utredare på Brå.

Brå har djupanalyserat materialet i den nationella trygghetsundersökningen (NTU) som kom tidigare i år. I NTU får människor svara på frågor om sin utsatthet för brott och den ska fungera som ett komplement till brottsstatistiken.

Analysen visar att 38 procent av misshandelsfallen där en närstående, främst en före detta eller nuvarande partner, är gärningsman polisanmäls av kvinnor.

Var femte kvinna söker vård efter misshandeln. Brå har inte tidigare gjort någon liknande analys, men andra undersökningar ger en annan bild av verkligheten.

- Jag hoppas att det ligger en positiv trend bakom detta. Men det är väldigt höga siffror och de är lite omvända mot vad de brukar vara, säger Gudrun Nordborg, informationschef på Brottsoffermyndigheten och jurist som arbetat mycket med kvinnofridsfrågor.

Det vanliga är att fler kvinnor söker vård eller annan hjälp än som polisanmäler. I början av 2000-talet genomfördes en omfattande undersökning om våld mot kvinnor - Slagen dam. Den visade att omkring 11 procent av kvinnorna hade polisanmält det senaste våldsbrottet de utsatts för av sin partner. En tredjedel hade sökt hjälp i någon form.

Brå:s analys väcker därför en del frågor, menar Gudrun Nordborg, men kan också peka på att attityderna i samhället är på väg att förändras.

- Jag tror att man kan säga att toleransgraden för våld håller på att minska. Vi ser fler anmälningar när det gäller barns utsatthet och sexuellt våld. Det här skulle kunna vara ett tredje tecken. Tio år efter kvinnofridsreformen har frågorna letat sig in på allt fler arenor och bemöts med större seriositet.

- Jag tror att lagstiftningen har haft effekt och vi får fler och fler dokumentationer på att det här inte är ett privat problem, det är ett samhällsproblem, säger Gudrun Nordborg.

Hon lyfter fram några exempel på framgångsrika projekt. I Malmö har polisen arbetat målmedvetet i flera år med att bemöta utsatta kvinnor och samarbeta med andra myndigheter och organisationer. Det har gett avtryck i statistiken.

I Rinkeby i Stockholm har socialtjänsten en central roll och samarbetar tätt med polisen.

- Men det kan variera väldigt mycket över landet, säger hon.