Fastan startar med fest i Tyskland

Inte är de vackra, faste-häxorna från Offenburg. Bild: DZT

När vi nordbor går i mörkret och längtar efter vårdagjämningen har tyskarna i de katolska delarna av vårt grannland över Östersjön en rolig vintervecka med upptåg och fest att se fram emot.

Dessutom har de oftast sina vinterbelysningar och ljusslingor kvar till fastan. Dessa förknippas med vinteriden, inte som hos oss med bara juletid. Ljusglittret varar ännu en månad.

Medan svensken på sin höjd uppmärksammar fastan genom att äta fastlagsbullar så firar man i en hel vecka i stora delar av Tyskland.

Om du befunnit dig på vintersemester i södra Tyskland eller Österrike någongång under fasteveckan vet du att innevånarna inte försummar en chans att festa, sjunga, äta, dansa eller hitta på olika upptåg. Små barn kommer utklädda till häxor, som våra påskkärringar, sjunger och busar och hoppas på en slant eller en godsak. Folk klär ut sig i masker och kostymer, parader går genom städerna och olika uppträdanden, folkfester och arrangemang hålls på gator och torg och på krogarna.

De mest kända fastlagsprocessionerna hålls på Rosenmåndagen i de tyska karnevalernas högborgar Köln och Mainz. På klassiskt karnevalsmanér rullar då ett antal vagnar med satiriska och politiska motiv genom städerna. Krogarna är proppfulla och det ordnas dans och fester överallt. Det är inte bara i städerna utan långt ut på landsbygden och i de små byarna i de katolska delarna av landet firas fastnacht.

Fastlagsfirandet inleds alltid sju veckor före skärtorsdagen. De har funnits i Tyskland i flera hundra år. Den ursprungliga tanken var att man skulle äta mycket och leva i sus och dus och på så sätt överleva den kyrkliga fastan...

Fasteveckan firas lokalt på olika sätt i skilda delar av Tyskland.

Weiberfastnacht ("kärringfastlag"), torsdagen som inleder spektakelveckan, är kvinnornas dag. Männen får då se upp eftersom kvinnorna denna dag går runt och klipper av så många slipsar de någonsin kan. De stympade slipsarna hängs sedan upp som troféer över gatorna.

Männen som bor i områdena där fasching firas är väl förtrogna med dessa seder och bär därför gamla och slitna slipsar under den aktuella torsdagen. Värre är det för turister och ditresta affärsmän i italienska sidenslipsar. Ja, de får väl trösta sig med att det kunde varit värre. Det var ju bara en manlig symbol de just blivit av med...

I södra delen firas Fastnacht fortfarande mera traditionellt med att folk springer runt klädda i skrämmande masker och färgstarka kostymer. Den Rheiniska karnevalen brukar också kallas Den femte årstiden.

I mellersta Schwarzwald förvandlas snälla medborgare mitt på dagen till djävlar, demoner, häxor, hansele och narrar för att jaga iväg vintern och dess onda demoner med så mycket oljud som möjligt.

Folk klär ut sig till färgglada hästar och narrar och det spelas "guggemusik" med pukor och olika blåsinstrument.

Från "Schmotzigen Donnerstag" fram till midnatt på fastlagstisdagen är narrarna ute på gator och torg och visar sina narrsprång och säger precis vad de känner för till sina medmänniskor med förställda röster. Ofta försonas man dock med hjälp av karameller!

Avslutningen på dessa glada dagar utgörs av "fastlagsförbränningen" och "portmonnätvätten".

I Pforzheim firas fasnet enligt en urgammal tradition som sträcker sig tillbaka till medeltiden.

Fasnet inleds här redan den 11/11 varje år när den gamla häxan stiger upp ur en stor låda under dunder, brak och fyrverkerier.

Fasnet har då inletts och når sin höjdpunkt under den traditionella processionen på fettisdagen.

Askonsdagen avslutar den glada och galna fastnachtstiden. Detta är också dagen då katolikerna går i kyrkan och prästen ritar ett kors med aska i pannan på kyrkobesökarna.