En trädgård på Kapellgatan
- Det var alldeles uppvuxet och igengrott. Det var nästan kusligt och jag sa att här vill jag verkligen inte bo. Det känns verkligen som en oas när man träder in i Birgittas trädgård. Bilder: Bass Nilsson Brodern övertalade henne ändå att satsa friskt och i dag ser det mesta ut som Birgitta själv har bestämt. Både in- och utvändigt. I fjol byggdes till exempel en liten altan med direkt anslutning till trädgården. - Där sitter jag gärna och myser över frukosten och när det är dags för middag sätter jag mig på uteplatsen nedanför. Under ett parasoll om solen ligger på, säger Birgitta. I den nedre delen av trädgården kan Birgitta hämta bland annat rabarber, vinbär, krusbär, plommon och olika örter. På altanen står krukor i olika design med rosmarin, tagetes, minidahlior och margeriter. Där står också ett litet bord med en grön- och vitrutig duk. - Och här nedanför har jag min lilla ö. Där har jag en iris, taklök, astilbe och julrosor, säger Birgitta och visar på en liten stenomgärdad oval. Birgitta tycker om att experimentera i trädgården och arrangerar om och provar nya växter varje år. Det senaste experimentet handlar om att försöka skapa en naturlig äng i trädgården. Dels därför att Birgitta tycker om vilda blommor och dels för att dölja den svårbekämpade mossan. - Jag ska prova att bara låta området vara ifred nu till en början, så får man se vad som händer. Senare kanske jag sår lite typiska vildblommor, säger Birgitta. Stentrappan leder från den den matnyttiga delen av trädgården till delen med mest doft- och ögongodis. Att testa nya växter är också ett nöje för henne och under en resa fick hon se balsamin, växa i konstnären Monets trädgård. - Jag strödde ut lite frön i höstas och de trivdes så bra att nu har jag fått rensa bort en del. Men tyvärr blev det inget lyckat experiment. Balsaminerna tycks dra till sig svarta löss, så dem tar jag nog bort igen till nästa år, säger Birgitta. Barndomens blommor har också fått en plats i Birgittas trädgård. I föräldrahemmet fanns löjtnantshjärta, lammöron och stjärnflocka och dessa ståtar nu även här. En kryptomeria från japan sträcker sig mot himlen i Birgittas trädgård i Ystad. En ovanlighet i trädgården är det japanska barrträdet, kryptomeria. Det är en nära släkting till mammutträdet och används i Sverige nästan enbart som parkträd. - Enligt uppslagsverket kan det bli 60 meter högt i Japan och maximalt 10 meter i Sverige, men jag tror nästan att detta är högre ändå, säger Birgitta. En klarblå träbänk står nästan mitt på den välklippta gräsmattan. - Den köpte jag på loppis för 20 kronor. Sedan slipade och målade jag den. Ett riktigt fynd, säger Birgitta. Stjärnflocka är en flerårig ört med kort jordstam. I rabatten står tre värmeljushållare i metall. På kvällarna fladdrar ljuslågor mjukt bland blommorna. Ett antal tomma honungsburkar med insamlade småstenar i tjänstgör också som lyktor för värmeljus. - När jag ställer upp dem längs räcket på altanen och dricker lite gott vin med en god vän en ljummen sommarväll... då är det mysigt härute, säger Birgitta. I den nedre delen av trädgården intill den blivande ängen, växer både bär, frukt och örter. Plommon, rabarber och hallon samsas här med johannesört, åbrodd och citronmeliss. Hittills i år har Birgitta plockat fem kilo röda och svarta vinbär från buskarna. - De är goda att äta som de är men jag gör även gelé på dem, säger Birgitta. Den mycket giftiga och vackra stormhatten hör till släkten ranunkelväxter. Hon tycker inte att det förenat med en massa slit och släp att ha en trädgård utan gör lite av varje när det behövs. När något pockar på hennes uppmärksamhet tar hon tag i det. Om andan faller på, vill säga. Det är avkoppling och njutning för Birgitta att ha trädgård. - Det är mitt favoritrum, mitt sommarrum. Altanen byggdes förra året och nyttjas nu flitigt som förlängning av köket.
