Elevpeng klubbad

Förslaget har skickats vidare till kommunstyrelsen och väntas antas i fullmäktige i juni. Ärendet var uppe i fullmäktige redan i mars, men återremitterades då. Orsaken var en del oklarheter, som vad som händer vid en elevminskning. Farhågor har funnits om att kvaliteten skulle minska på vissa skolor om elevantalet, och därmed resurserna, krymper. Förslaget som antogs i torsdags ser ut så här: - En elevpeng som följer det enskilda barnet införs. Pengen går till den skola barnet väljer. - Elevpengen är den samma för alla skolor, även de fristående. Dock ska den vara differentierad för olika årskurser i grundskolan och förskolan. - I elevpengen ligger alla kostnader för ett barns skolgång under ett år, utom skolskjutsar som ligger kvar centralt. - Elevvården ska också ligga kvar centralt. Elevpengen ska täcka "normalt" stöd till elever. Elever som har särskilt stora behov ska efter prioritering få utökning av elevpengen. Med förslaget kopplas skolornas ekonomi direkt till antalet barn i verksamheten. För att undvika att kvaliteten försämras om elevunderlaget minskar föreslås att buffertar bildas, och det är nytt. Pengarna ska kunna användas medan en skola ställer om till färre elever genom att exempelvis göra sig av med tomma lokaler. Tanken är att undervisningen därmed inte ska bli lidande. Sedan tidigare är det känt att Ystad står inför en elevminskning på grund av mindre barnkullar. Dessutom tillkommer i höst friskolan som rymmer 320 elever. Enligt ett scenario som bun tagit fram skulle detta kunna innebära ökade kostnader med 2,3 miljoner kronor för kommunens skolor nästa år. Men det är bara om kommunen inte anpassar sina kostnader. Olika sätt att spara är att säga upp lokaler som inte ägs av kommunen, fördela om elever mellan skolorna, till exempel flytta sexor till Norreport och Västervång och ta in förskolor på 1-6-skolorna, samt hyra ut lokaler till gymnasiet. Utbildningschef Kenth Jagerborn betonar också att oavsett vilket resursfördelningssystem man har så innebär en elevminskning att de fasta kostnaderna för skolan slås ut på färre elever. Längre fram, år 2005, kan det minskade elevantalet, enligt scenariot, innebära ett plus för kommunen på 3,5 miljoner kronor.