Annons
Nyheter

Bentolhoda Mirtahery: Fram för folkets knytkalas

Jag fastar, fastan är inte bara att inte äta under en period utan det är också gemenskap. Man samlas och umgås och uppskattar små saker som man annars tar för givet.
Nyheter • Publicerad 27 november 2003

Jag skulle tro att det är jämförbart med familjekänslan under några av de svenska högtiderna. Gemenskap mellan familjemedlemmar som kanske inte har träffats under en lång period. Jag efterlyser mer gemenskap i Trelleborg, men en gemenskap som inkluderar alla inte bara ett fåtal. När vi har Mikaelimarknad i stan ser man alla ute, oftast leende och glada och beredda på att uppleva allt som finns på Mikaeli. För första gången på året så är det människor ute i stan även efter det att Valen stänger. Andra gången är på julskyltningen, den bär med sig den härliga känslan av att julen snart är här (Jag firar inte jul men Kalle tittar jag på). Jag gillar julskyltningen för det är en av de få gångerna på året som man kan vara ute när det är mörkt och inte känna att man är den enda levande personen i Trelleborg. Jag kommer ihåg att det för några år sen fanns en företagsdag, vad hände med den? Den var en dag då olika företag hade olika stånd, med reklam och tävlingar och gratis pennor/bläckpennor och ibland även lite godis. Då var det alltid folk ute, tyckte jag i alla fall. Varför försvann den, har Trelleborg för många "låt oss träffas" dagar? Precis som konditoribranschen behöver speciella dagar för att göra PR för vissa av sina bakelser behöver Trelleborg vissa speciella arrangemang för att göra Trelleborg livligare och attraktivare för turister och trelleborgare. Ta Folkets hus, varför inte anordna en sorts knytkalas innan jul- de som vill kan anmäla sig och få en biljett så att inte hur många som helst kommer in- och sedan tar alla med sig olika godheter och träffar andra trelleborgare. Man behöver inte ens ha detta inför jul bara kanske även inför andra högtider. Då kan man även passa på att integrera Trelleborg som i dag består av många nationaliteter med olika kulturer och är väldigt segregerad. Eller är det att begära för mycket? Är detta en lika naiv tanke som att FN skapar fred i världen? Alla människor behöver en social krets för att känna sig levande. Jag tänker på alla de lite äldre som inte kan komma ut så ofta och är beroende av att folk ska komma till dem. Tänk om dessa inte har en familj eller vänner, då är de beroende av hemtjänstpersonalen som kommer en gång om dagen. Vore det inte helt perfekt om en förening bildades bestående av folk i alla åldrar (helst många ungdomar), som kan få var sin fadder i form av en äldre person. Kanske att man en gång i veckan hälsar på den personen. Eller går på besök på sjukhuset och på besök på ålderdomshem och bara pratar med dem som är där. Jag tror att alla skulle tjäna på det, tänk på alla ungdomar som jag tror kommer att få mer respekt för sin omgivning och de äldre. Genom att bara umgås med en person som har varit med om så mycket mer än en själv och har så mycket att erbjuda får man en stor insikt i livet. Och tänk på den härliga känslan man får, för finns det något som är mer givande än att ge? Problemet är nu bara hur man skulle kunna fixa något sådant, någon som har tips? Dessa är mina återkommande tankar under fastan och julen och alla andra högtider och dagar där jag önskar att alla hade det lika bra som jag, att de hade människor som brydde sig. Det passar så bra för månaden november som alltid för mig har verkat så deprimerande och ensam. Väl mött/ Bentolhoda Mirtahery

Petter Birgersson petter.birgersson@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons