Åtalade i systembolagshärvan nekar
Det som de åtalade har haft svårast att förklara är checkar som de fått och direkta insättningar på bankkonton. Den vanligaste förklaringen är att det handlat om varuprover, enligt Lehtinen, det vill säga att butikschefen köpt ut varor i sin egen butik, tagit kvitto och sedan fått betalt av leverantören. Över hälften av de 1,2 miljonerna kronor i mutor är sådana betalningar.
Enligt stämningsansökan har de 15 åtalade för bestickning arbetat vid tre leverantörsfirmor.
Åtalen är uppdelade i sex processer, varav fem förs i Stockholms tingsrätt och en i Helsingborgs tingsrätt.
Enligt åklagaren Ewa Nyhult ska åtalet inledas med processen mot de 15 leverantörerna vilket hon anser underlättar de senare processerna mot de mutmisstänkta.
Åtalen för bestickning respektive mutbrott är korresponderande, skriver Nyhult, så att varje åtal för bestickning motsvaras av ett för tagande av muta och vice versa.
Enligt åtalet lät sig många av de mutmisstänkta butikscheferna köpas för små summor.
Av de 77 systembolagsanställda som misstänks för brott har bara ett fåtal tagit emot större belopp. Det uppger Sveriges Radios Ekoredaktion, som läst en del av den förundersökning som blir offentlig i dag.
Medan omkring hälften av cheferna fått pengar eller varor till värden under 10kronor har bara nio av dem smorts med belopp över 30kronor. De senare kommer att åtalas för grovt mutbrott.
En av leverantörerna ska ha anlitat konsulter som fördelat presentcheckar på resor till butikschefer. Men också leverantörernas egna produkter har använts som mutor. En leverantör ska ha delat ut flaskor värda 220kronor.
Mycket av bevisningen mot de åtalade i Systembolagshärvan bygger på genomgång av datorer och hårddiskar som tagits i beslag.
- Vi har hittat e-postmeddelanden där de åtalade diskuterar hur man ska gå tillväga. Det framgår också att man har klart för sig att det man diskuterar inte är OK, säger Paul Pintér vid länskriminalens IT-rotel.
