Arkitektens bakgård
- Jag vill inte röja mer än så att man kommer fram, säger Ingrid Kronvall. Inte en rak linje så långt trädgården sträcker sig. I stället är det uppvuxet, lummigt och med inte så lite sagobokskänsla. Ingången till gården där ett tak skapas av en vacker gammal cotoneasters slingrande grenverk. Bilder: Jan-Olle Persson - När jag släpper in gäster genom den stora ingången, rakt in i trädgården, brukar de börja med att säga "Wow", säger Ingrid. När Kronvalls köpte huset för tio år sedan stod gräset en halv meter högt på innergården. Efter att ha röjt undan en del insåg man att nästan hela ytan var kullerstensbelagd. När man försiktigt röjde vidare fann man också en gammal uteplats belagd med ölandssten. Katten Santi kelar med matte på den kullerstensbelagda innergården. Den stora vinrankan som ramar in en av dörrarna daterades till 40-talet av en tidigare ägare som kom på besök. Hon hade petat ned vindruvskärnorna på platsen men aldrig tidigare fått se resultatet. - Den är visserligen steril men också väldigt lummig och grön, så den får vara kvar, säger Ingrid. En syren som föll under en storm för tre år sedan är itusågad och resterna används numera som cykelställ. En annan syren, som lutar betänkligt, får stöd av en liten mur som maken Erik byggt. Från början var muren vitputsad men nu har det vita flagnat. Enligt Ingrid så är det maken som står för stora delar av trädgårdsarbetet. - Han flyttar på buskar ibland och det är nog jag som bromsar utvecklingen. Det är en gammal trädgård och jag tycker om att det syns, säger Ingrid. I ett hörn av trädgården ligger en hög med trädgårdsavfall sedan flera år tillbaka. - Det bor igelkottar därunder. Vi vill inte riva deras hem och det vill nog inte katten heller. De är ju lekkamrater, säger Ingrid. En storm för tre år sedan fällde den gamla syrenen. I dag gör den tjänst som cykelställ. Intill högen med avfall växer en kvitten på vars äppel-lika frukt man kan koka marmelad. Tävlingen om körsbären brukar vinnas av fåglarna medan björnbären oftare njuts av familjen. En stor cotoneasters starkt doftande blommor älskas av bin och humlor och när de röda bären kommer under hösten kommer också pickande näbbar på snabbvisit. - En flock sidensvansar kan länsa hela trädet på under tre timmar, berättar Ingrid. Korsvirkeshus, rosor i rabatten och solsken. Ingrid har funnit sin oas i Ystad. Allt i trädgården är inte gammalt. Kronvalls har själva gjort en liten kryddträdgård i krukor mitt på gården, intill ett lagerträd i kruka. Där odlas bland annat gräslök, oregano, dragon, salvia och våningslök som allt används till matlagning. Här står också ett citronträd som vid första blomningen visade sig vara ett apelsin-dito. - Och så har mina stackars krukväxter sommarlov härute eftersom de inte klarar sig inomhus. Jag glömmer ju alltid att vattna dem, säger Ingrid. Stockrosorna är Ingrids favoriter i trädgården. - Sådana hör verkligen hemma i en gammal trädgård. De finns i färgerna vitt till nästan svart och mina mörkaste är purpurfärgade. Den gamla stenläggningen bidrar till sagobokskänslan på gården. Och planerna för trädgården är desamma som tidigare. - Inte mera röjt än att man kommer fram. För vi vill faktiskt ha det så, säger Ingrid Kronvall. Ingrid överraskades när citronträdet visade sig vara ett apelsinträd. En liten mur byggdes och vitrappades för att staga upp den lutande syrenen. En lummig uteplats med trästolar och träbord där familjen sitter och grillar när vädret är lämpligt. Vinrankan planterades redan på fyrtiotalet och ramar i dag in en av dörrarna på bakgården. Ingrid Kronvalls favoritblomma, stockrosen i en vit variant. En lummig trädgård utan räta vinklar skapar mysig stämning tycker familjen Kronvall.
