Annons
Nyheter

Alltings början

En hund måste fostras. Det kan låta hårt, men det vi inte lär dem, lär de sig själva. Hunden är konstruerad för att fostras.
Nyheter • Publicerad 14 juni 2002

Den är ett flockdjur och som valp skulle den fostrats av andra medlemmar i flocken. En hund som inte tar emot fostran stöts ut ur flocken och har små möjligheter att överleva. Det är vi som är flocken och som måste fostra valpen/hunden. Ett mycket vanligt problem är hunden som drar i kopplet, som gör utfall mot andra hundar, och ibland människor. Varför hunden beter sig som den gör kan vi inte veta säkert men det är troligt att det har med att göra hur hunden uppfattar husse/matte. Är de ledare som hunden litar på, som hunden är säker på klarar situationer som hunden uppfattar som hotfulla? Vad gör man då om hunden inte fått den fostran den borde ha fått redan som valp? Fyra år gammal drar hunden fortfarande i kopplet och gör utfall mot hundar den möter trots att den går kopplad. Kan man träna bort detta? Ja. naturligtvis kan man det, men det tar tid och kräver engagemang hos husse och matte. Om flera personer går ut med hunden måste varje person genomföra träningen eftersom hunden ska respektera varje ledare. Som förare måste man lägga noga märke till vad man själv gör, drar man i kopplet när en annan hund närmar sig, går man i en båge runt hundar man möter, beter man sig, enligt hundens regler, som om man är rädd för andra hundar? Om man gör det är det helt naturligt för hunden att ta kommandot och avvärja hotet genom att uppträda ännu mer hotfullt och klara av situationen. Hunden förstår inte att föraren gör detta för att undgå ännu ett pinsamt uppträde. Som grund för träningen måste man som förare fundera på vilka belöningar som hunden uppskattar mest. Det kan vara godis, berömmande ord, klapp, leksak. Låt oss säga att hunden verkligen uppskattar godis. Nu ska hunden få lära sig vad nej betyder. Träningen kan genomföras hemma i köket. Föraren står med hunden i koppel och kastar en godbit utanför hundens räckvidd. Hunden försöker nå godbiten men klarar det inte. Så småningom vänder han sig mot föraren som då ger hunden en godbit och säger nej. Så småningom lär sig hunden att det inte är lönt att försöka nå godbiten utan att det är bättre att stanna och titta på föraren. Som kontrast kastar man också godbitar som hunden kan nå utan att sträcka kopplet och därmed får ta. Hundarna lär sig i olika takt och för en del hundar krävs det många godbitar inom räckhåll för varje som landar utom räckhåll innan hunden förstår att det lönar sig mer att vända sig till föraren. Så här fortsätter det tills hunden vänder sig mot föraren så snart kopplet sträcks eller föraren säger nej. Efter hand varierar man träningen och de situationer då hunden får höra nej. Varje gång hunden vänder sig mot föraren belönas han med godis och/eller lek. Så småningom minskar man på belöningarna och belönar med ord, bra... När hunden kan stoppas i alla tänkbara situationer inomhus flyttas träningen ut. Fortfarande gäller det att träna under lätta förhållande, utan andra hundar, utan för mycket intressanta dofter. Så småningom görs situationerna svårare, men det gäller att fösöka vara "säker" på att hunden lyder kommandot varje gång. Om den inte skulle göra det, upprepa inte ordet nej, utan ta ett eller två steg tillbaka så att hunden tittar. Då belönas hunden. Nu gäller det att befästa vad hunden lärt sig. Ta en promenad längs vägen, hunden får gärna snusa men inte dra i kopplet. Säg nej utan någon särskild anledning och belöna när hunden tittar upp. Tänk på att göra belöningen större för varje ny svårighet som tillkommer för hunden. Om hunden inte skulle reagera på nej så ta hunden i nackskinnet, eller något annat som du vet hunden tycker är obehagligt. Hunden ska nu visa en eller flera aggressionsdämpande signaler, t ex att vända bort huvudet, dra in svansen under magen, lägga öronen. Så snart det sker svarar du med andra dämpande signaler, t ex vända bort blicken, gäspa. Då släpper du också taget i nacken. Efter några meter upprepas nej. Här gäller det att vara uppmärksam på att nejet inte bara kommer i en speciell situation, t ex när hunden snusar för då finns risken att hunden förknippar nejet med snusandet enbart. Efterhand minskar antalet nej under promenaden från 10 - 20 gånger på en runda till kanske en eller två. Ju säkrare hunden visar upp rätt beteende vid nejet, dvs tittar på föraren, ju snabbare kan man minska antalet. Ett alternativ till att ta hunden i nacken kan vara att spruta vatten på hundens huvud. Men använd då en liten spruta som hunden helst inte ska se, t ex en liten vattenpistol. Så småningom måste hunden tränas på lite avstånd så att nejet fungerar även då. Kopplet byts mot en längre lina så att hunden kan avlägsna sig från föraren som ger kommandot nej. Här behövs en medhjälpare som sköter vattensputan om hunden inte reagerar på förarens nej. Nästa vecka fortsätter vi träna bort dragandet i kopplet.

Mattias Pehrsson mattias.pehrsson@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons