Odla grönsakerpå gatan i stan

Du stöter på det i Berlin och New York. Det dyker upp miniodlingar på annekterad mark, under träd, i gaturondeller. Stadsodling är en ny trend. Det stora trädgårdsintresset, manifesterat med sommarens öppna trädgårdar, har fått en ny vinkling. Det handlar nu om att det gröna ska vara ätbart. Kan man odla dahlior och rosor kan man odla squash och sallad också. Det urbana livet blir samtidigt ruralt när storstadsbon vill använda varje tänkbar grönplätt till grönsaksodling.

Den som besökt Trelleborgs centrum i sommar lär inte ha missat odlingslådorna på gågatan. Varje låda har en fadder och skyltar informerar om vad som odlas.

Naturskyddsföreningen i Trelleborg bjöd förra året in Liv Zetterling från Malmö att föreläsa om det anarkistiska fenomenet. Stadsodling kan vara skolträdgårdar, gemensamma gårdar eller odling på tak. Drivkrafterna handlar om ekologi och lokalt engagemang.

Detta är inte något helt nytt. På norra Fäladen i Lund kunde man på 70-talet under promenaden hitta potatisplantor och morötter under träd i parken, planterade av inflyttare från Sydeuropa. Under kriget grävde min morfar upp gräsmattan på sin stadsfastighet och satte potatis och rabbor. Så gjorde de flesta. Ibland utökat med kaninuppfödning och höns.

På Sydsvenskans insändarsidor har en hätsk debatt i ämnet florerat i sommar. Några har klagat på att koloniägarna är en smal priviligierad grupp som skapat ”gated communities” av områdena. Stadens lungor bör vara för alla, kunde man läsa. Men odlingslotterna är en idé från folkhemsbygget. Den som bor i lägenhet ska också ha möjlighet att odla egna växter och sitta ute och dricka kaffe. Märkligt hur socialdemokratins goda idé om kolonilotter för hyresgäster har vinklats till att bli motsatsen, de välbeställdas privatisering av stadens grönområden. Det är väl ändå orättfärdigt att hävda. Den som odlat, ansat och vårdat ska kunna få skydda sin egendom.

Odlingslotter och koloniområden växlar i popularitet. Det har funnits år då inga ville arrendera lotterna. Så börjar förfallet med slyvegetation och det blir ”tillhåll”. Men så plötsligt blir det efterfrågan och kö igen. Unga familjer väljer idag ofta att bo centralt, och det finns ett nyvaknat intresse för egen odling.

Odlingslotter är ett sätt att upprätthålla biologisk mångfald. I planteringarna surrar pollinerande bin och humlor och fladdrar praktfulla nässelfjärilar och ljusgula citronfjärilar.

Persilja, rosmarin, mynta. Vilken tillfredsställelse att plocka kryddorna till maten i egen odling! En modern kommun bör arbeta aktivt med att erbjuda stadsborna koloniområden, stadsodling och odlingslotter. Det är hållbar utveckling.