Myror och människor

Nu ökar försäljningen av myrmedel. Så här års letar de sig in i husen igen, myrorna. Vad vill de, vad gör de? De bygger. De bygger fleråriga samhällen i bon med flera rum, som anläggs i marken, i stubbar eller i murken ved och ibland har en kupol av jord eller växtdelar. Kupolen eller stacken fungerar som solenergifångare, och genom öppningar kan klimatet därinne regleras. De bär och släpar, de organiserar transportvägar, varje myra har sin speciella arbetsuppgift. Bin är också samhällsbyggare med en drottning, sina många arbetsbin och drönarna.

Bävrar lever i familjer som tillsammans konstruerar dammar där de bygger hyddor som trerumslägenheter. Området ovanför dammen bildar träsk där de anlägger ett system av kanaler fram till matställena.

För att inte tala om fåglarna, bygglusten spritter i dem dessa vårdagar när ljuset åter gör livet värt att leva. Under ivrigt sjungande letar de en partner att boa med.

Också vi människor påbörjar projekt när det våras. Det ska bli ett nytt förråd, en ny köksinredning, ett nytt plank. Ofta bygger vi inte för att det behövs, vi gör det för att det är så roligt. Bygglusten är en urkraft, en drift och en längtan. Blanda putsbruk, ta fram skärslev, fogslev, putsbräda med fixkam och trähandtag, åh det är härligt.

Inte bara villaägaren har bygglust. Byggande har en särställning i samhällsekonomin. Byggsektorn har använts som politiskt styrmedel för att gasa och bromsa, det är räntesubventioner och rot-avdrag, det är statliga bidrag till studentbostäder och äldreboenden. Byggsektorn styrs med krav på energihushållning, med krav på tillgänglighet, med funktionskrav. Staten bygger inte, men marknaden lyssnar och följer, ser nya nischer för att tjäna pengar.

Byggsektorn skiljer sig från annan tillverkning. Den sysselsätter direkt och indirekt cirka 400 000 människor. Husen vi bygger står i hundra år. Att bo hör till det basala i livet, lika viktigt som att äta. Det är därför en del av samhällsbyggandet som politikerna måste lägga sig i.

Kommuner är inte primärt byggherrar, men kommunpolitik har stort inflytande på byggandet. I översikts- och detaljplaner är det viktiga uppdraget att hitta, föreslå och marknadsföra områden som är lämpliga att bebygga. Lämpliga för att där finns vatten och avlopp, gator och energiförsörjning i närheten. Lämpliga för att de lockar till boende.

Den där mystiska attraktionskraften som skapas av vacker utsikt, trevliga grannar, nära till önskade saker, som parker, butiker, skolor, långt ifrån det oönskade, som buller, föroreningar, fulhet. Det är en tät växelverkan mellan kommunernas markplanering och byggentreprenörerna. Den stadsplanerande myndigheten har en nyckelroll. Det är där överblicken och förutsättningarna för den goda exploateringen ska finnas. Hellre flitig som en myra än att ha myror i huvudet.

Madeleine Brandin är arkitekt och författare.