Vilse i myndighetsdjungeln

Naturligtvis är det en fråga om att kunna försörja sig, men också om att vara en del av ett dagligt socialt sammanhang, och att känna att man gör något meningsfullt. Därför är arbetslöshet både ett socialt, privatekonomiskt och samhällsekonomiskt problem.

Vissa har svårare än andra att komma in på arbetsmarknaden. Egna förutsättningar spelar in, men också arbetsmarknadspolitik och utbildningsväsende. Politikens syfte på dessa områden måste vara att sänka trösklarna och att göra vägen så kort som möjligt för de arbetssökande.

Att utrikesfödda är arbetslösa i högre utsträckning än inrikesfödda har i viss mån en naturlig förklaring. Nyanlända invandrade måste ofta lära sig åtminstone lite av det nya landets språk innan det är lönt att börja leta jobb. I ett postindustriellt tjänstesamhälle är språkkunskaper dess­utom viktigare än de var under storindustriernas tidevarv.

2009 var andelen arbetslösa utrikesfödda 15,2 procent. För inrikesfödda var siffran 7,1 procent. Nyanländas språkkunskaper är en delförklaring, men inte mer än så. Suboptimal eller rentav undermålig svenskundervisning är en viktig orsak. Ytterligare ett skäl är att den ena handen inte alltid vet vad den andra gör i den offentliga byråkratin.

För Sanaz Lavasani, som Svenska Dagbladet rapporterade om på onsdagen, var det en ren slump att hon hamnade rätt. Efter att kärleken fört henne till Sverige började hon läsa vanlig Svenska för invandrare, SFI. En dag råkade hon läsa en tidningsartikel om KTH-projektet Sfinx, Svenska för ingenjörer. Sanaz åkte raka vägen till KTH och skrev in sig. Sju månader senare fick hon en praktikplats, som ledde till en projektanställning, som 1 juni övergår i en tillsvidaretjänst. Tänk vilken framgångssaga!

Bland Sfinx-elever som fått praktik efter utbildningen har fem av sex därefter fått jobb. Ändå har Arbetsförmedlingens intresse för Sfinx varit nästintill obefintligt, menar utbildningssamordnaren Aino Collmar.

Kanske är just Arbetsförmedlingen inte rätt instans. Men någon del av den svenska myndighetsmyriaden borde väl rimligtvis kunnat upplysa Sanaz Lavasani om hennes möjligheter, redan när hon kom till Sverige? Arbetsmarknadspolitiken kan inte förlita sig på tidningsartiklar och tur.

Yrkesspecifika SFI-utbildningar kräver relativt stora upptagningsområden för att vara praktiskt och ekonomiskt genomförbara. Det är dock ingen okänd mark för svenska kommuner – redan i dag samordnas vanlig gymnasieutbildning på många orter i kommunförbund.

Genom god samordning, tydligt arbetsinriktad språkutbildning och förbättrad information kan statistiken jämnas till. Det skulle samtliga tjäna på.