Vi får inte hamna på efterkälken
Idag ligger arbetslösheten på knappt 8 procent av arbetskraften i Sverige. Tittar vi framåt ser det mörkt ut, den senaste tiden har stora varsel kommit tätt. I veckan meddelade Telia att man varslar 2 000 anställda om uppsägning. Andra dystra besked har kommit från bland annat SSAB som nyligen varslade 450 medarbetare och tidigare i höstas kom chockbeskedet att 650 anställda varslas på Sony Mobile i Lund. Hittills i år har totalt 45 000 varslats i Sverige vilket är dubbelt så många jämfört med samma period förra året.
Med tanke på att vi stort haft en enorm ekonomisk tillväxt under de senaste två decennierna är det anmärkningsvärt att inte fler har arbete. Det är ett faktum att ekonomisk tillväxt inte nödvändigtvis leder till jobbtillväxt.
Det är inte svårt att enas om problembilden. Idag har vi en för stor del av befolkningen som saknar ett arbete. Varför det är så finns det olika uppfattningar om. Beroende på vilken förklaring man tror mest på blir lösningarna olika.
En orsak som ofta lyfts fram är globaliseringen, att allt fler jobb flyttar utomlands. Om det är förklaringen till vår höga arbetslöshet måste vi i Sverige bli mer konkurrenskraftiga. Frågan är om vi verkligen har blivit det.
Den flytande svenska valutan har varit en starkt bidragande orsak till att vi så snabbt återhämtade oss från den djupa krisen i början av 1990-talet. I det avseendet var förtjänsten egentligen inte vår egen utan den relativa skillnad som uppstod mellan vår egen valuta jämfört med omvärlden. Den fördelen har vi inte längre när den svenska kronan nu tvärtom blivit en säker hamn för investerare. I dag prövas verkligen vår konkurrenskraft.
En annan förklaringsmodell till den höga arbetslösheten finns faktiskt på hemmaplan, i teknologins framgångar. I takt med att industrin, men även andra delar av näringslivet, blir allt bättre på att utnyttja maskiner och datorer vid utförandet av arbete minskar behovet av arbetskraft. Det är positivt eftersom det leder till att värdet av den totala produktionen hela tiden stiger. Så har det varit under mycket lång tid.
De två amerikanska ekonomerna, Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee, kom förra året ut med den uppmärksammade boken Race Against the Machine där de hävdar att det är maskiner som stjäl jobben från människor. De två ekonomerna menar att den nuvarande förändringen på arbetsmarknaden är större än övergången från jordbrukssamhälle till industriekonomi. Det stora problemet är dock att människan inte har hunnit ikapp och anpassat sig till den nya arbetsmarknaden.
Vad innebär då den nya maskinekonomin? Först tänker man på arbetare vid ett löpande band som ersätts av robotar. Det är självklart sant, inom industrin har många enformiga arbetsuppgifter tagits över av maskiner. Men det är inte hela bilden. Effektiviseringar med teknologins hjälp sker inom så många andra yrken med hjälp av ökad datorisering. Det dröjer inte länge innan till och med avancerade administrativa uppgifter helt kan övertas av datorer.
Första tanken blir då att maskinerna tar våra jobb, men så enkelt är det inte. I all näringsverksamhet finns det ett krav på att vara så effektiv som möjligt, annars går man under på sikt. Därför gäller det att dra nytta av de fördelar som den nya tekniken ger.
Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee beskriver hur det ser ut i USA, men situationen där är inte unik. En liknande utveckling finns även i Sverige. Här har vi också gått från en i huvudsakligen jordbruksbaserad ekonomi via en tillverkningsindustri till att i dag ha en allt mer utvecklad tjänsteekonomi.
Varje övergång har i grunden förändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Kraven på arbetstagarna förändras över tid, det gäller inte minst nu. När allt mer arbetsuppgifter kan ersättas av datorer och maskiner krävs att vi har utbildad personal som kan dra nytta av den nya ekonomi som växer fram.
Sett ur det perspektivet måste dagens skola bli bättre på att förbereda barnen på framtidens teknologi. Detta görs troligen inte bäst genom att den genomsnittliga utbildningstiden hela tiden blir lite längre. Tänk om. Skolan och högre utbildning måste effektiviseras i högre grad. I veckan föreslog Socialdemokraterna att förskolan ska bli obligatorisk. Det är bra, barn i förskoleåldern har en enorm förmåga att lära sig nya saker. Men att därigenom förlänga skolplikten ytterligare ett år behöver inte vara den naturliga fortsättningen.
Istället för att låsa in unga människor i ett gammalt och förlegat utbildningssystem bör man skapa fler kontaktytor mot det omkringliggande samhället.
Även villkoren för företagande måste bli bättre. När det hela tiden skapas nya möjligheter att med teknologins hjälp effektivisera arbetsuppgifter måste vi ha människor som drar nytta av det. Tyvärr har vi i Sverige alldeles för dåliga drivkrafter för entreprenörer att pröva nya idéer. Det duger inte, det måste löna sig betydligt mer att starta nya företag. Dagens skattesystem är tyvärr alldeles för hämmande för nyföretagandet i Sverige.
Det är mycket som står på spel. Risken finns att det saknas både kompetens och entreprenörer när vi ska dra nytta av den teknologiska utvecklingen. Vi måste agera idag för att inte ohjälpligt hamna på efterkälken.
