Vem har rätt att veta hur mycket el du förbrukar?
Regeringen har fått kritik för att utbetalningen av det så kallade elstödet kommer att omfattas av sekretess. Lagrådet har gett tummen ner med hänvisning till offentlighetsprincipen. Rådet menar att uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden inte i andra fall utgör ett hinder för offentlighet. Det är korrekt.
Regeringen menar däremot att den enskildes integritet väger tyngre, att det inte ska gå att kartlägga hushålls elförbrukning. Lagrådet påpekar att det redan i dag i hög utsträckning går att göra det. När det gäller elförbrukning finns uppgifter hos kommunala elbolag och i energideklarationer hos Boverket.
Rent juridiskt är det tveksamt att sekretessbelägga elstödet. Regeringen borde ur den aspekten ha lyssnat på lagrådet. Den svenska offentlighetsprincipen är omfattande även när det kommer till personliga förhållanden. Det är något som brukar omtalas som heligt, inte minst från journalisthåll. Journalistförbundet var för övrigt en remissinstans som emotsatte sig sekretessen.
Men offentlighetsprincipen har många ansikten. Den är i grunden tänkt för att medborgarna ska kunna granska makten. Men det betyder också att mycket som rör enskilda medborgare är mycket lätt att komma åt. Det gäller inkomster, bilinnehav, fastighetsinnehav och en mängd andra uppgifter.
Det är få länder som har den typen av öppenhet när det kommer till privata uppgifter. Inkomst anses ofta utgöra en uppgift som kränker den personliga integriteten. De öppna registren i Sverige hjälper dock till att göra kartläggningar av enskilda personer. För journalister har det alltid varit ett värdefullt verktyg, som när makthavares bakgrund ska granskas.
Men det finns också andra som kan utnyttja öppenheten, i helt andra syften. Brottslingar kan se vilka som äger attraktiva bilar, var det bor ensamma äldre i stora hus och om de har höga inkomster. Även i journalistiska sammanhang används numera ofta den typen av uppgifter i form av publicerade och sökbara listor, vilket det går att ha synpunkter på.
Elstödet och sekretessen kring utbetalningen lyfter frågan om den svenska offentlighetsprincipen på ett större plan. Eller borde göra. För enskilda medborgare är det svårt att förstå varför vissa typer av register med personuppgifter omfattas av GDPR, medan andra uppgifter som är betydligt mer potentiellt integritetskänsliga anses vara offentliga.
Det finns många aspekter där integritet och offentlighet ställs emot varandra. Utgångspunkten borde vara att offentlighetsprincipen finns till för att granska makten och inte för att kartlägga enskilda individer. Gränserna är dock långt ifrån självklara – vilket bara gör offentlighetsprincipen ännu mer angelägen att diskutera – även utanför juridiska och journalistiska kretsar.
