Varsel hotar skånsk dröm

Under hösten har varselvågen dragit över landet, framför allt är det storföretagen som märker av vikande efterfrågan i omvärlden och därför måste minska personalstyrkan.

Under 2013 och 2014 väntas sysselsättningen falla med totalt 40 000 personer vilket leder till att arbetslösheten ökar till 8,4 respektive 8,5 procent från årets 7,8 procent. Industrin och byggsektorn är de branscher som drabbats mest av nedgången.

Än mer dyster är prognosen för Skåne. I slutet av året väntas den skånska arbetslösheten ligga på 10 procent för att nästa år öka till 10,7 procent. Det motsvarar 66 000 skåningar som nästa år inte har något arbete att gå till. Det är mer än var tionde skåning. Att så många står utanför arbetsmarknaden är ett hot mot den skånska tillväxten. Det är en signal till politiker både på riksnivå och i regionen att det krävs kraftfulla åtgärder för att möta den höga arbetslösheten.

I riket som helhet och i Skåne är problembilden i stort densamma. De som varit arbetslösa länge, utomeuropeiskt födda och personer med nedsatt arbetsförmåga är de grupper som har svårast att få jobb, särskilt när konkurrensen om arbetena ökar.

Regeringen har genomfört åtgärder för just dessa grupper. Etableringsreformen som innebär att ansvaret för nyanlända flyttats från kommunerna till arbetsförmedlingen är kanske den viktigaste. Arbetsförmedlingen har även tagit över ansvaret för utförsäkrade. Dessa reformer måste få tid att verka.

Den statliga satsningen på jobbcoacher är mer tveksam. Coacherna som infördes 2009 har fram till 2011 kostat 2,6 miljarder kronor och har som helhet haft en begränsad effekt. Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, som presenterades på torsdagen.

Coacherna har gjort störst nytta hos grupper som har problem med språket eller är ovana att söka arbete, till exempel de som nyligen förlorat sitt arbete. Men hos äldre och långtidsarbetslösa har coachning tvärtom lett till sämre resultat.

Arbetsmarknadspolitik måste anpassas till de rådande förhållandena. I ett läge där arbetslösheten tycks permanentas på en nivå runt 8 procent krävs det därför en grundlig analys om vilka åtgärder som behöver sättas in. Istället för att ösa ut statliga miljarder på arbetsmarknads­insatser som inte leder till ett önskat resultat bör man titta på var de nya jobben kommer. Det är framför allt bland de mindre företagen som tillväxten finns. Därför bör de små företagen få bättre förutsättningar med sänkta skatter och förenklade regelverk. Trösklarna in på arbetsmarknaden måste också sänkas så att fler unga ges en första möjlighet till att visa vad de går för.

För de skånska regionpolitikerna finns den stora utmaningen i att göra regionen mer attraktiv för nya företag att etablera sig i. Annars kan regionrådet Pia Kinhult (M) bara drömma om att Skåne ska bli den mest innovativa regionen i Europa 2020.