Vargen är inget sagodjur
På tryggt avstånd från vargen har det varit lätt att få skånska barn att somna även efter högläsning av Rödluvan eller en av de gamla Bamseserierna. Inga lögner har varit nödvändiga. Men när ulven faktiskt stryker runt knuten, när den lämnar dödliga spår efter sig på granngården och den där sagobesten visar sig vara påtaglig verklighet – då blir nattningen genast en samvetsfråga.
Vargen är ingen omvänd världsmästare i elakhet, som nu blivit allas kompis. Den är en fiende till de fårägare som likt Pernilla Mattson i Djurröd ser sig tvungna att ge upp och sluta att hålla får. Stängsel, lamor eller bidrag från länsstyrelsen är inga universallösningar. En varg som på egen hand ställer till stor förödelse kan bara oskadliggöras på ett sätt.
Fårägarna på Österlen har ställt sitt hopp till Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt. Men det revs i går upp av Förvaltningsrätten i Stockholm och skånska fårägare får förbereda sig på att vargen ger sig ut på nya rivningsäventyr.
Budskapet från rätten är dubbelt. Den godtar Naturvårdsverkets bedömning att den utpekade vargen inte är genetiskt viktig för vargstammen. Samtidigt menar rätten att det ”saknas konkreta uppgifter om vilka förebyggande åtgärder som utförts”. Det räcker inte med Naturvårdsverkets argumentation att omfattande rovdjursstängsel är för dyrt och praktiskt svårt att sätta upp över stora arealer.
Vargfrågan har flera dimensioner. Vargen har en plats i nordisk fauna och därför är skyddsvärd, precis som tigern i Indien eller lejonet på Afrikas savanner. Ska rovdjursstammen bevaras får vi också finna oss i dess baksidor. Jakthundar kommer att dödas av varg, björn och lo. Fårägare kommer att få djur rivna. Det är inget att nonchalera men heller inget som får leda till att de mest envisa vargmotståndarna får sätta agendan. Men när en enskild individ utan betydelse för vargstammens fortlevnad ställer till stora skador, ekonomiskt och i lidande för djur, då väger vågskålen tydligt över åt att tillåta skyddsjakt.
Skånska föräldrar får välja mellan att ljuga för sina barn, eller säga som det är: Vargen finns, hon är värdefull, men inte alltid snäll och ibland riktigt farlig.