Annons
Ledare

Vårda gymnasiet

Färre söker sig till de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Det behöver inte vara fel.
Ledare • Publicerad 21 augusti 2012
Magister Björklund har koll på kurvorna. Foto: Fredrik Sandberg
Magister Björklund har koll på kurvorna. Foto: Fredrik SandbergFoto: Fredrik Sandberg

Ska jag börja arbeta eller fortsätta studera efter gymnasiet? På pappret ser niondeklassarens valmöjligheter till gymnasiet inte så svåra ut, det finns yrkesprogram och högskoleförberedande program. Ändå är det inget enkelt val, det handlar om den egna framtiden.

På måndagen rapporterades att antalet sökande till yrkesprogrammen har minskat jämfört med förra året. I Skåne har andelen på ett år minskat från 37 procent till 35 procent. På liknande sätt ser det ut även i övriga Sverige.

Annons

Det kan vara ett problem eftersom tanken med gymnasiereformen var att med de nya yrkesinriktade programmen minska avståndet mellan skolan och yrkeslivet. I en tid med hög ungdomsarbetslöshet är det en viktig fråga men då vill det till att eleverna verkligen söker till yrkesprogrammen.

Socialdemokraterna har varit de främsta kritikerna till den nya gymnasieskolan. Kritiken har framför allt handlat om att yrkesprogrammen inte automatiskt ger högskolebehörighet. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har försvarat det nya gymnasiet med att vissa elever kan vara skoltrötta och inte vill läsa lika mycket teoretiska ämnen som tidigare.

När Björklund på en pressträff på måndagen kommenterade nedgången på yrkesprogrammen menade han att det inte finns någon anledning till oro. Nedgången inom till exempel de yrkestekniska programmen motsvaras av en uppgång inom teknikprogrammet som är ett av sex högskoleförberedande program. Dessutom har Jan Björklund rätt i att det är för tidigt att utvärdera gymnasiereformen redan efter ett år.

Det stora bekymret enligt Jan Björklund finns istället inom vård och omsorg. Trots att det är en sektor där behovet av arbetskraft är stort har antalet elever som söker sig dit minskat de senaste tjugo åren. Därför vill Björklund att det ska tillsättas en utredning för att göra vård- och omsorgsprogrammet mer attraktivt. Att införa en ny examen för undersköterskor eller införa en särskild inriktning på vårdprogrammet för dem som vill läsa vidare till sjuksköterska är två tänkbara förändringar som Björklund tog upp för att göra utbildningen mer attraktiv.

Den nya gymnasieskolan är en viktig reform, inte bara för att den skärper kraven på eleverna utan också för att den i högre utsträckning sätter fokus på den viktiga kopplingen mellan studier och yrkeslivet. Det är ett steg som måste underlättas.

Skolan får aldrig vara en transportsträcka som ska avverkas för att man måste. Varje stadie i skolsystemet ska få eleverna att växa och utvecklas. Det gäller även för gymnasiet. Ge därför det nya gymnasiet en chans att rota sig. Att döma ut en skolreform efter ett år är inte seriöst.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons